 |
Depression |
 |
 |
 
Har du frågor om depression så kan du ställa dem till Lisbeth och Annika på Terapisnack
Allmänt om depression
1. Vad är depression?
2. Vad är egentlig depression? (unipolär depression)
3. Vad kan vara tecken på egentlig depression?
4. Vad är manisk depression? (bipolär depression)
5. Om jag har något av ovanstående symtom, betyder det att jag är deprimerad?
6. Vad är dystymi?
7. Vad är cyklotymi?
8. Vad orsakar depressioner?
9. Förändrar sig depressioner över tiden?
10. Hur vanligt är det med depressioner?
11. Vart kan jag vända mig för råd och hjälp?
12. Vem kan ställa diagnos?
13. Varför skärper sig inte de som är deprimerade bara?
14. Är en deprimerad person galen?
15. Vem blir deprimerad?
16. Är depression något man drabbas av eller föds man med det?
17. Vilka andra sjukdomar är kopplade till depression?
18. Vad är PMDD?
19. Vilka är de största problemen med depressioner?
20. Min bror har tappat aptiten. Är han deprimerad?
21. Vad händer om jag inte söker hjälp för min depression?
22. Kan sexuella övergrepp eller dåliga uppväxtförhållanden orsaka depression?
23. Går det att bota depressioner?
24. Vilka behandlingsmetoder använder man mot depression?
25. Hur är prognosen för depression vid behandling?
26. Kan motion hjälpa?
27. Hjälper alkohol i lagom mängd för att lindra depression?
28. Kan stress orsaka depression?
29. Varför ska jag söka hjälp?
30. Vilka mediciner används?
31. Vilken medicin fungerar bäst mot depression?
32. Hur mycket kan medicinerna hjälpa?
33. Vad har medicinerna för biverkningar?
34. Blir man beroende av medicinen för alltid?
35. Jag har tagit min medicin som jag ska men den hjälper inte, ska jag sluta?
36. Var hittar jag en terapeut?
37. Vilka olika former av terapier finns det?
38. Vad är kognitiv terapi?
39. Vad är psykodynamisk terapi?
40. Kan johannesört hjälpa mot depression?
41. Hur länge dröjer det innan terapin verkar?
42. Hur länge går man i terapi?
43. Vem har tillgång till min information?
44. Hur får jag ut mesta möjliga av min terapi?
45. Hur hjälper man någon som är deprimerad?
46. Hur agerar man för att inte dras in i nära anhörigas depressioner?
47. Vad gör jag om en nära anhörig med depression får självmordstankar?
48. Måste människor med depression läggas in på sjukhus?
49. Vad är elchocksterapi?
50. Hur fungerar ljusterapi?
51. Depression och ungdomar
Allmänt om depression
Om du känner dig deprimerad är du inte ensam. Mellan 180 - 300 miljoner av världens befolkning lider av depression, som borde föranleda någon form av behandling enligt WHO (Världshälsoorganisationen). WHO har nyligen publicerat en mycket omfattande undersökning, som belyser de ekonomiska och sociala konsekvenserna av olika sjukdomar i världen. De fann att den huvudsakliga orsaken till att människor mår dåligt i världen idag, var egentlig depression (det som i dagligt tal benämns depression). Det kan vara värt att notera att inte mindre än fem psykiska sjukdomar fanns med bland de tio vanligaste sjukdomarna, som orsakar någon form av nedsatt funktion. Egentlig depression svarar för 10 % av alla fallen.
Under de senaste 30 åren har depression gått från att vara den minst förstådda till en av de sjukdomar man kartlagt mest. Idag vet vi att mer än 80 % av alla som drabbas av depression kan bli friska genom terapi, medicin eller en kombination av båda. Forskning från bl a NIMH (National Institute of Medical Health) har funnit att vissa typer av psykoterapi – särskilt kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell terapi (IPT) – kan vara utmärkta hjälpmedel för att komma till rätta med depressioner. Det är dock vanligt att många som lider av depression inte förstår att de behöver hjälp.
Professor Raymond DePaulo berättade om en av sina patienter. När han efter utvärderingen berättade för sin patient, att han hade en klinisk depression, tittade patienten på honom, skakade på huvudet och sa: - Dr. DePaulo, jag vet vad en depression är. Det är när ens hund dör och man känner sig ledsen. Jag äger ingen hund. Jag känner mig inte ledsen. Så börja om från början. Patienten hade en klinisk depression, men begreppet depression var så förvirrande för honom – precis som för många andra.
Vanliga frågor om depression
När man själv eller någon anhörig eller vän drabbas av nedstämdhet och depression är det vanligt att det uppstår flera frågor. Det kanske är första gången depression blir påtaglig och man vet inte vad det innebär eller hur man ska agera. Kanske undrar du hur du kan hjälpa den som är drabbad och vilka tecken som kännetecknar en depression. Vi har därför valt att ta upp de vanligaste frågorna kring depression och behandling.
Tillbaka till frågorna
1. Vad är depression?
Enligt amerikanska psykiatrikerförbundets statistiska manual ”Statistical Manual of Mental Disorders” (DSM – IV), definieras depression som en period när man har symtom som att man känner sig ledsen, tom, upplever brist på intresse, har känslor av värdelöshet, skuld och oförmåga att tänka. Man saknar motivation och blir mer apatisk. Det är inte ovanligt att olika former av depression leder till känslor av hjälplöshet, hopplöshet och värdelöshet.
Tillbaka till frågorna
2. Vad är egentlig depression? (unipolär depression)
Inom psykiatrin skiljer man på två olika huvudformer av depression i egentlig depression (unipolär) och manisk depression (bipolär). Egentlig depression gör att du känner dig ledsen utan anledning men det är en behandlingsbar sjukdom. Med depression menar vi en serie symtom, som inte bara påverkar humöret, utan också den mentala och fysiska aktiviteten, vitaliteten, självförtroendet och viktiga kroppsliga funktioner. Den är en av de vanligaste destruktiva sjukdomarna i västvärlden idag och kan vara förödande för familjer, relationer och förmågan att arbeta eller studera. Den kan påverka allt.
Tillbaka till frågorna
3. Vad kan vara tecken på egentlig depression?
• Minskad eller ökad aptit
• Viktminskning/viktökning
• Tidigt uppvaknande på morgnarna
• Energiförlust
• Överdrivet sömnbehov
• Nedstämdhet
• Gråt utan egentlig anledning
• Självmordstankar
• Känsla av hopplöshet
• Brist på intresse för de flesta aktiviteter
• Förlorad livsglädje
Tillbaka till frågorna
4. Vad är manisk depression? (bipolär depression)
Denna typ av depression uppvisar samma symtom som för egentlig depression, men även perioder av onormal och ihållande upprymdhet. Öppet eller irriterat humör som varar i minst en vecka. Under denna period finns tre eller fler av följande symtom närvarande:
• Förhöjd självkänsla, storslagenhet.
• Minskat sömnbehov. Man kan känna sig utvilad efter tre timmar.
• Mer pratglad eller ett större behov av att prata.
• En ström av idéer och subjektiva tankar. Allt bara ”rusar”.
• Lättdistraherad.
• Ökad målmedvetenhet rörande det sociala livet, jobbet, skolan eller det sexuella livet.
• Överdrivet aktiv i skadliga aktiviteter. Det kan röra sig om okontrollerade storköpsrundor, odiskreta sexuella eskapader eller dumdristiga affärsinvesteringar.
Tillbaka till frågorna
5. Om jag har något av ovanstående symtom, betyder det att jag är deprimerad?
Närvaron av ett eller flera symtom behöver inte betyda att man har en depression. Allt beror
på hur mycket symtomen stör ditt beteende, tänkande eller liv. Om du känner att du har ett eller flera symtom ihängande i mer än två veckor i rad, kan det vara värt att kontakta en kompetent psykolog eller psykiatriker.
Tillbaka till frågorna
6. Vad är dystymi?
Symtomen på dystymi påminner om och inkluderar många av de känslor som finns vid egentlig (unipolär) depression och kan sträcka sig över en dag eller en vecka upp till två år. Dystymi är en kronisk form av depression. Fastän den är svagare än egentlig (unipolär) depression, kan den ändå ställa till med problem i både yrkeslivet och det sociala livet.
Tillbaka till frågorna
7. Vad är cyklotymi?
Cyklotymi motsvarar en mildare form av manisk (bipolär) depression. Begreppet fanns redan hos de gamla grekerna genom benämningen cyklotym personlighet. Termen cyklotymi användes första gången av den tyska psykiatrikern Ewald Hecker 1877. Cyklotymi känns igen på markerade – men inte försvagade – humörsvängningar som varar i mellan två till nio veckor, under en period om två år eller längre. De kan vara ihärdiga och innebära flera återkommande perioder av svaga depressioner.
Tillbaka till frågorna
8. Vad orsakar depressioner?
Det går inte att säga exakt vad det är som orsakar en depression. Det finns många bidragande orsaker. De tre huvudsakliga är biologiska, psykologiska och sociologiska. Det är viktigt att komma ihåg att orsakerna oftast är individuella och att det inte sällan är en kombination av biologiska, psykologiska och sociologiska faktorer.
Tillbaka till frågorna
9. Förändrar sig depressioner över tiden?
Ja. Ibland kan en depression försvinna efter fyra till tio månader utan att man vet varför. Detta kan vara en av anledningarna till att bara en av fyra drabbade söker hjälp.
Tillbaka till frågorna
10. Hur vanligt är det med depressioner?
Depressioner är vanligast i åldrarna 20 - 60 år. Det är även vanligare att kvinnor drabbas av depression. Statistiken talar sitt tydliga språk – 20 % av alla kvinnor och 12 % av alla män drabbas någon gång i livet av depression.
Tillbaka till frågorna
11. Vart kan jag vända mig för råd och hjälp?
Inom den kommunala verksamheten finns flera olika yrkesgrupper som kan hjälpa dig med råd om vart du ska vända dig. Det finns också föreningar som har stora kunskaper inom sina specialområden.
Tillbaka till frågorna
12. Vem kan ställa diagnos?
Det finns flera olika yrkesgrupper – psykiatriker, psykologer, kognitiva terapeuter, legitimerade psykoterapeuter och familjeterapeuter. Det finns läkare som kan hjälpa dig att få en diagnos på vårdcentraler, privata mottagningar och inom sjukvården.
Tillbaka till frågorna
13. Varför skärper sig inte de som är deprimerade bara?
De flesta önskar säkert att det vore så lätt. Depression är en sjukdom som tyvärr fortfarande uppfattas som en svaghet av många. Du kommer t ex. aldrig att hitta en diabetiker som klarar sig utan insulin bara genom att skärpa sig. Både diabetes och depression är sjukdomar som kräver behandling.
Tillbaka till frågorna
14. Är en deprimerad person galen?
Nej, en person är inte galen bara för att han eller hon är deprimerad. Man bör dock kontakta läkare när det handlar om ihållande deprimerande känslor.
Tillbaka till frågorna
15. Vem blir deprimerad?
Alla människor i alla åldrar, alla raser, etniska grupper eller sociala klasser kan bli deprimerade. Det spelar ingen roll om man är stark och har stora framgångar, är kändis eller en vanlig människa. Depressioner kan drabba vilken grupp som helst i samhället. Det är dock vanligare i åldrarna 20 - 60 år.
Tillbaka till frågorna
16. Är depression något man drabbas av eller föds man med det?
Vanligtvis anses vissa människor vara predestinerade att få en depression, men det är inte alltid som den ”blommar ut”. Ibland utlöses depressionen av en traumatisk händelse som skapas av stress eller sjukdom.
Tillbaka till frågorna
17. Vilka andra sjukdomar är kopplade till depression?
Det är inte ovanligt att man kan bli deprimerad av andra ångestrelaterade sjukdomar. Om man har social ångest (fobi) kan den leda till att man drar sig undan och på sikt utvecklar en depression. Det finns också allvarligare sjukdomar, som exempelvis hjärtattacker eller cancer, som kan leda till att man utvecklar en depression.
Tillbaka till frågorna
18. Vad är PMDD?
PMDD eller premenstrual dysphoric disorder är en typ av depression som kan uppträda vid vissa tidpunkter under menstruationscykeln. Antingen kan det vara som en del av ett premenstruellt syndrom (PMS) eller som ett symtom i sig. PMDD påverkar mellan 3 - 5 % av alla kvinnor.
Tillbaka till frågorna
19. Vilka är de största problemen med depressioner?
Att sjukdomen fortfarande är hemlighetsfull, samt att många skäms för att träda fram och söka hjälp. Det kan också vara rädsla för mediciner och att ställas inför sin skräck om man börjar i terapi. Detta är några av de faktorer som utgör de största hindren för en framgångsrik behandling.
Tillbaka till frågorna
20. Min bror har tappat aptiten. Är han deprimerad?
Om aptiten minskar kan det vara ett tecken på depression, men det behöver inte vara så. Förändrad aptit kan vara ett tecken på depression men ofta förekommer även andra symtom på nedstämdhet samtidigt. Det kan bl a vara håglöshet, apati, gråtmildhet och slutenhet. Det finns många olika faktorer som kan påverka hur vi mår och hur vår aptit är. Om din bror har sämre aptit under en längre tid, och ni inte hittar orsaken, är det viktigt att gå till en läkare.
Tillbaka till frågorna
21. Vad händer om jag inte söker hjälp för min depression?
Det kan finnas risk för att du försvårar läkningsprocessen om du inte söker hjälp i tid. Ju tidigare du uppsöker hjälp, desto större är chansen att du blir frisk.
Tillbaka till frågorna
22. Kan sexuella övergrepp eller dåliga uppväxtförhållanden orsaka depression?
Inte nödvändigtvis, men det är inte ovanligt att en depression ger sig till känna efter många år av förnekande. Exempel är en alkoholiserad förälder, en frånvarande pappa, en överkontrollerande mamma; det finns många olika former av kränkningar som senare kan ge upphov till depression.
Tillbaka till frågorna
23. Går det att bota depressioner?
Ja, de flesta depressioner kan botas. Om de inte kan botas, kan de i alla fall lindras.
Tillbaka till frågorna
24. Vilka behandlingsmetoder använder man mot depression?
De två effektivaste behandlingarna mot depression är medicinering och beteendeterapi. Ibland kan det vara en kombination av de båda.
Tillbaka till frågorna
25. Hur är prognosen för depression vid behandling?
Den är mycket god, särskilt om du har bestämt dig för att ta itu med problemet. Många som lider av depression tillfrisknar snabbt med rätt typ av terapi och medicin. Det är dock inte ovanligt med återfall, men upptäcker man dem snabbt, kan man lätt behandla problemen innan de blossar upp.
Tillbaka till frågorna
26. Kan motion hjälpa?
Vid oro och nedstämdhet upplever många människor att motion hjälper. Det finns också studier som bekräftar att motion ger effekt vid lindrig ångest och depression. Man kan säga att stimulans över lag är positivt. Det kan vara att vistas i solig miljö, lyssna till vacker musik eller att ta en joggingtur. Genom detta kan man motarbeta den inaktiverande effekt som en depression ofta har.
Tillbaka till frågorna
27. Hjälper alkohol i lagom mängd för att lindra depression?
Det kanske hjälper dig tillfälligt, men i det långa loppet kommer alkohol bara att förvärra dina symtom. Det kan också vara skadligt att blanda alkohol med dina mediciner. Denna blandning kan utveckla eller förvärra en redan befintlig depression.
Tillbaka till frågorna
28. Kan stress orsaka depression?
Stress orsakar inte en depression, men en stressig händelse kan utlösa sjukdomen eller förvärra den. Olika arbetssituationer kan också vara en utlösande faktor.
Tillbaka till frågorna
29. Varför ska jag söka hjälp?
Utan behandling kan:
• Din depression fortsätta i åratal.
• Ditt liv begränsas avsevärt.
• Det vara svårt att stanna kvar i en relation.
• Din depression leda till drog– eller alkoholmissbruk.
• Det bli svårare att behandla din sjukdom.
Tillbaka till frågorna
30. Vilka mediciner används?
Här får du en indelning av mediciner som används för att behandla depression.
• Icke-selektiva monoaminåterupptagshämmare
• Selektiva serotoninåterupptagshämmare
• MAO – hämmare, selektiva typ A – hämmare
• Övriga antidepressiva medel
Tillbaka till frågorna
31. Vilken medicin fungerar bäst mot depression?
Det finns ingen medicin som är bättre än någon annan. Det är helt individuellt, eftersom vi alla har olika kroppskemi. Ingen läkare, oavsett hur begåvad han eller hon än är, kan förutse hur medicinen ska fungera. Varje människa har en unik kroppskemi. Hur länge du ska ta din medicin, beror på vad din läkare ordinerat. Det är viktigt att man tar den tillräckligt länge. De flesta mediciner verkar fullt ut först efter 6 – 12 månader. Många gånger behöver man prova flera olika, innan man hittar rätt medicin och rätt dosering.
Tillbaka till frågorna
32. Hur mycket kan medicinerna hjälpa?
Ett stort antal undersökningar av s.k. SSRI–preparat visar att de har en klar effekt på depression. Fortfarande är det dock inte säkert om dessa preparat är effektivare än andra behandlingar, som mao-hämmare och ECT. Det är helt individuellt, men generellt lindras symtomen för de flesta.
Tillbaka till frågorna
33. Vad har medicinerna för biverkningar?
De som tar starka mediciner kan uppleva olika biverkningar. Antidepressiva medel kan orsaka biverkningar i olika former hos en del människor. Oftast är de dock tillfälliga. De kan vara irriterande, men inte farliga. Kom dock ihåg att om du upplever någon ovanlig reaktion, kontakta omedelbart din läkare!
De vanligaste biverkningarna av de tricykliska antidepressiva är följande:
Olika mediciner har olika biverkningar samtidigt som olika personer reagerar olika.
Längst bak i boken finns en förteckning över de vanligaste medicinerna. Följande biverkningar kan förekomma.
• Muntorrhet
• Förstoppning
• Problem med urinen
• Sexuella problem
• Dimmigt seende
• Lätta svimningskänslor
• Dåsighet under dagen
En del nya mediciner kan ge följande biverkningar:
• Huvudvärk
• Illamående
• Svårigheter att somna in eller att vakna
• Hets
• Retlighet
• Sexuella problem
Tillbaka till frågorna
34. Blir man beroende av medicinen för alltid?
Enligt FASS (läkemedelföretagens gemensamma förteckning om läkemedel) och merparten av läkarna är de s.k. SSRI-medicinerna inte beroendeframkallande. Däremot kan det uppstå problem när man skall sätta ut (sluta ta) medicinerna.
Tillbaka till frågorna
35. Jag har tagit min medicin som jag ska men den hjälper inte, ska jag sluta?
Alla reagerar olika på mediciner. Du bör inte själv avbryta en medicinering vare sig det känns bra eller dåligt. Det är viktigt att du tar kontakt med din läkare eller psykiatriker innan du gör förändringar. Om medicinen inte fungerar, får du och din läkare försöka hitta andra alternativ.
Tillbaka till frågorna
36. Var hittar jag en terapeut?
Det kan vara bra att börja med de gula sidorna i telefonkatalogen. Under ”Legitimerade terapeuter” kan du hitta telefonnummer och adresser.
Tillbaka till frågorna
37. Vilka olika former av terapier finns det?
Det finns mängder av olika terapiformer som erbjuder hjälp mot depression. De flesta är förankrade i den moderna psykologin som utvecklats av Freud. Man brukar tala om två huvudgrupper:
• Kognitiv terapi (KT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT).
• Psykodynamisk terapi som mer eller mindre bygger på psykoanalytisk teori och tradition.
Tillbaka till frågorna
38. Vad är kognitiv terapi?
Inom den kognitiva terapin handlar det framför allt om att komma till rätta med dysfunktionella (ologiska och icke stöttande) tankestrukturer. Det sker genom en kontinuerlig utforskning och bearbetning av de negativa tankemönster, som håller problemen på plats.
Exempel. En patient som vi arbetade med hade mycket låg självkänsla. När vi utforskade hennes historia berättade hon att blivit inlåst timtal i en mörk garderob. Detta hade lett fram till att hon hade låga tankar om sig själv.
Ett viktigt grundantagande är att tankar, känslor och beteenden hänger ihop. Många av våra känslor föregås oftast av sekundsnabba automatiska, förbipasserande negativa tankar, som kan förstärka dysfunktionella tankeprocesser. Det sker ofta så snabbt att det blir svårt för oss att ens vara medvetna om det.
Tillbaka till frågorna
39. Vad är psykodynamisk terapi?
Termerna psykodynamisk och psykoanalytisk delar uppfattningen om att den omedvetna dimensionen med dess komplexa konflikter och symboler grundläggs tidigt i barndomen och att dessa omedvetna mönster och krafter ger sig till känna i den terapeutiska relationen. Den psykodynamiska terapin inriktar sig på att hjälpa människor till insikt om sina problem genom att resonera sig fram till nya tankesätt. Ofta går man under ett par års tid i analys, även om det finns kortare varianter.
Tillbaka till frågorna
40. Kan johannesört hjälpa mot depression?
Det finns olika naturpreparat som kan hjälpa till att lindra en svag depression. Någon väldokumenterad forskning finns dock inte idag. När det gäller depression generellt rekommenderar vi att först gå till läkare och få en diagnos och därefter får du den behandling som du behöver. Dessutom kan johannesört och även vissa andra läkemedel påverka eller påverkas av behandling med vissa receptbelagda mediciner mot depression.
Tillbaka till frågorna
41. Hur länge dröjer det innan terapin verkar?
Det är högst individuellt. Det kan ske framsteg redan efter ett par sessioner, men oftast tar det lite längre tid innan man når full effekt. Arbetar du intensivt 3 – 4 timmar om dagen, bör du kunna märka riktiga förändringar redan efter ett par veckor.
Tillbaka till frågorna
42. Hur länge går man i terapi?
Det är högst individuellt och beror på vilken terapiform du väljer. Om du väljer kognitiv beteendeterapi, går du oftast mellan 12 –20 sessioner (besök) i genomsnitt. Tyngre depressioner kan naturligtvis ta längre tid. Hur länge du ska gå i terapi beslutar du tillsammans med terapeuten. Psykoanalys kräver längre tid.
Tillbaka till frågorna
43. Vem har tillgång till min information?
Vanligtvis är all information hemlig – förutom när:
• Myndighet kräver det. (ovanligt)
• Du kan skada dig själv eller andra.
• Terapeuten behöver konsultation.
Vi lämnar information till exempelvis släktingar, nya terapeuter, advokater eller försäkringsbolag först efter tillåtelse från våra klienter.
Tillbaka till frågorna
44. Hur får jag ut mesta möjliga av min terapi?
• Håll avtalade tider och ”deadlines”.
• Var öppen och ärlig.
• Gör dina hemuppgifter. (Gäller kognitiv terapi)
• Ge din terapeut feedback (respons) på om ni är på väg åt rätt eller fel håll.
Tillbaka till frågorna
45. Hur hjälper man någon som är deprimerad?
Det viktigaste man kan göra för en deprimerad människa är att hjälpa till så att han eller hon får en diagnos ställd och blir behandlad på ett bra sätt. Det kan handla om att uppmuntra personen till att fortsätta med sin behandling tills symtomen börjar avta. Det tar oftast flera veckor.
Tillbaka till frågorna
46. Hur agerar man för att inte dras in i nära anhörigas depressioner?
Familjemedlemmar kan uppleva en stor hopplöshet när någon i familjen drabbas av depression. De vet inte hur de ska hjälpa till. Du bör lära dig så mycket som möjligt om själva sjukdomen, dess orsaker och behandling. Det är viktigt att du hjälper personen som lider av depression att få professionell hjälp.
Tillbaka till frågorna
47. Vad gör jag om en nära anhörig med depression får självmordstankar?
Ignorera inte kommentarer om självmord! Om det är riktigt allvarligt – tala med den deprimerades terapeut. Om man väntar alltför länge, kan det bli värre och svårare att göra något åt självmordstankarna. Tunga obehandlade depressioner ökar även risken för självmord med ca 15 %.
Tillbaka till frågorna
48. Måste människor med depression läggas in på sjukhus?
Merparten av de som lider av depression kan behandlas utan att behöva läggas in. Det kan vara aktuellt att lägga in patienter med mycket svår depression, men det är inte så vanligt.
Tillbaka till frågorna
49. Vad är elchocksterapi?
ECT står för Electro Convulsive Therapy. Det är fortfarande en av de mest effektiva behandlingarna mot depression. Den används dock oftast bara när människor utvecklat svår depression. Behandlingen innebär att man framkallar krampanfall i hjärnan medan patienten är nersövd. Hjärnan stimuleras med elchocker från elektroder placerade på skalpen. Mellan 80 – 90 % blir mycket bättre med ECT–behandling. Det är nödvändigt med upprepade behandlingar för att uppnå önskat resultat. Minnesförlust och kognitiva problem är vanliga, men kortvariga bieffekter av ECT.
Tillbaka till frågorna
50. Hur fungerar ljusterapi?
Ljusterapi eller ljusbehandling får man genom en speciell sorts lampor eller skärmar. Det innebär inte att du behöver stirra in i ljuskällan hela tiden, utan du kan sitta och läsa, tala i telefon eller titta på tv samtidigt. Det enda som krävs är att du sitter tillräckligt nära ljuset och har ansiktet riktat mot ljuskällan. En del personer behöver inte mer än 40 minuter om dagen, medan andra kan behöva flera timmar. Ljusterapi är den lämpligaste terapin för dig som lider av SAD (årstidsbunden depression), inte att förväxla med SAD (social ångest), men för en del räcker det inte med ljusterapi och då kan psykoterapi eller medicinering var bra komplement. Ljusbehandling kan du få på de flesta sjukhus i Sverige. Det finns också ljusbehandlingsskärmar som du kan använda hemma.
Tillbaka till frågorna
51. Depression och ungdomar
Ungefär 4 av 100 tonåringar blir seriöst deprimerade varje år. De flesta känner sig ledsna och irriterade emellanåt. Men om du är ledsen nästan hela tiden, och det ger dig problem med:
Dina studier eller jobb.
Dina relationer med partner, familj eller vänner.
Alkohol, droger eller sex.
Försöker att kontrollera ditt beteende på andra sätt, när det faktiskt handlar om depression.
Får du bara klart för dig att det handlar om depression, finns det alla möjligheter att bi botad och att du snart känner dig bättre.
Tillbaka till frågorna
|
|
|
|
|
|
