 |
Frågor Bulimi |
 |
 |
   
Har du frågor om bulimi så kan du ställa dem till Jonas, Marie, Nanna och Malin på Terapisnack
1. Vad är bulimi?
2. Vad kan vara tecken på att man lider av bulimi?
3. Hur diganostiseras bulimi?
4. Vad kan vara tecken på anorexi?
5. Hetsätning
6. Hur pass medvetna är de som lider av bulimi att de har en sjukdom?
7. Kan man ha både bulimi och anorexi?
8. Hur valigt är det med ätstörningar hos män?
9. Vad orsakar ätstörningar?
10. Kan stress orsaka bulimi hetsätning?
11. Vart kan jag vända mig för råd och hjälp?
12. Vem kan ställa diagnos?
13. Varför skärper sig inte de som har bulimi bara?
14. Kan anorexia och bulimi gå i arv?
15.
16. Är bulimi något man drabbas av eller föds man med det?
17. Vilka andra sjukdomar är kopplade till bulimi?
18. På vilket sätt hänger anorexi och bulimi ihop?
19. Vilka är de största medicinska problemen med bulimi?
20. Vad händer om jag inte söker hjälp för min bulimi?
21. Kan sexuella övergrepp eller dåliga uppväxtförhållanden orsaka bulimi?
22. Går det att bota bulimi?
23. Vilka behandlingsmetoder använder man mot bulimi?
24. Hur är prognosen för bulimi vid behandling?
25. Kan stress förvärra bulimi?
26. Varför ska jag söka hjälp?
27. Vilken medicin fungerar bäst mot bulimi?
28. Kan mina ätstörningar leda till depression?
29. Var hittar jag en terapeut?
30. Vilka olika former av terapier finns det?
31. Vad är kognitiv terapi?
32. Vad är psykodynamisk terapi?
33. Hur länge dröjer det innan terapin för bulimi verkar?
34. Hur länge går man i terapi?
35. Vem har tillgång till min information?
36. Hur får jag ut mesta möjliga av min terapi?
37. Hur hjälper man någon som har Bulimi?
38. Hur agerar man för att inte dras in i nära anhörigas problematik kring Bulimi?
39. Vad gör jag om en nära anhörig med bulimi får självmordstankar?
40. Måste människor med allvarliga Bulimi läggas in på sjukhus?
1.Vad är bulimia nervosa?
Kvinnor och män som lider av bulimi sätter i sig stora mängder av mat på kort tid för att därefter använda beteende som laxering eller spy för att de känner sig överväldigade av de känslor som är förknippade med maten, men det kan också handla om att straffa sig själva. Ofta är detta kopplat till hur de mår själva eller vad som hänt runt omkring dem.
De som lider av bulimi får perioder av hetsätning för att kunna hantera känslor som ilska, besvikelse, rädsla eller ångest.
Tillbaka till frågorna
2.Vad kan vara tecken på att man lider av bulimi?
• Återkommande episoder av hetsätande är ofta förknippade med enorma skuld känslor som leder till att man ser till att man spyr upp allt igen.
• Känslor av att inte ha kontroll över sitt ätande.
• Besatthet av dieter, alternativt träning.
• Missbruk av laxermedel.
• Dietpiller.
• Överdriven kroppsfixering.
Dessa symtom kan vara varningssignaler på att någon lider av Bulimi.
Tillbaka till frågorna
3.Hur diagnostiserar man Bulimia Nervosa?
Nedanstående text är hämtad från DSM IV (amerikanska psykiatrierförbundets manual)
A Återkommande perioder av hetsätning. En sådan period kännetecknas av
1) Personen äter under en avgränsad tid (tex inom 2 timmar) en väsentligt större mängd mat en vad de flesta personer skulle äta under motsvarande tid och omständigheter
2) Personen tycker sig ha förlorat kontrollen över ätande under episoden (tex en känsla av att inte kunna sluta äta eller kontrollera vad eller hur mycket man äter)
B Återkommande olämpligt kompensatoriskt beteende för att inte gå upp I vikt, tex självsvält, självframkallade kräkningar eller missbruk av laxermedel och lavemang, diuretika eller andra läkemedel, fasta eller överdriven motion
C Både hetsätande och det olämpliga kompensatorsiska beteedet förekommer i genom snitt 2 gånger i veckan under tre månader
D Självkänslan överdrivet påverkad av kroppsform och vikt
E Störningen förekommer inte enbart under episoder av anorexa nervosa
(Specificera typ)
Med självrensning Under den aktuella episoden av Bulimia nervosa har personen regelmsäsigt ägnat sig åt självframkallande kräkningar eller missbruk av laxermedel, diuretika eller lavemang
utan själrensning
Under den aktuella perioden av Bulimi nervosa har personen använt andra olämpliga kompensatoriska beteenden som fasta eller överdriven motion, men har inte regelmässigt ägnat sig åt självframkallade kräkningar eller missbruk av laxermedel, diuretika eller lavemang
Kom ihåg att ovanstående text inte ger uttryck eller mäter de känslor som man har när man lider av Bulimi. Du kan fortfrande lida av bulimi även om ett av ovanstående krieterier är uppfyllda.
Tillbaka till frågorna
4. Vad kan vara tecken på anorexi?
• Ett motstånd mot att gå upp i vikt för vad som kan anses nornmalt för ålder och längd.
• Intensiv rädsla för att bli tjock.
• Skev kroppsuppfattnig, hur man upplever kroppen, sin vikt och form,
samtidigt ett förnekande kring allvaret den låga kroppsvikten.
• Förlorad menstruation.
Tillbaka till frågorna
5. Hetsätning
• Personen hetsäter regelbundet och återkommande.
• Har tappat kontrollen och kan inte sluta äta under hetsätningsperioderna.
• Kan äta fort och i smyg eller småplocka snacks under dagen.
• Känner skam och skuld över sitt hetsätande.
• Har en historia av misslyckade dieter.
Personer som lider av bingeätande spyr inte regelbundet, övertränar eller använder laxermedel som bulimiker gör. Det finns studier som tyder på att de kan vara genetiskt predestinerade för att väga mer en genomsnittet vilket gör att de bantar och blir hungriga och sen hetsäter.
Men det är också vanligt att de äter för att döva känslor för att trösta sig själva och undvika jobbiga känslor.
Tillbaka till frågorna
6. Hur pass medvetna är de som lider av Bulimi att de har en sjukdom?
De flesta som lider av Bulimi är vanligtvis medvetna om att de har en sjukdom, även om det finns exempel på förnekelseprocesser, speciellt skammen inför andra.
Det är viktigt att komma ihåg att en person som lider av Bulimi till skillnad från en som lider av anorexi hetsäter och spyr upp medan anorektikern hela tiden reducerar sitt intag och självsvälter.
Tillbaka till frågorna
7. Kan man ha både anorexia och bulmi?
Det finns många likheter mellan båda dessa sjukdomar. Den viktigaste orsaken kan till exempel vara förekomsten av sexuella eller emotionella övergrepp (därmed inte sagt att alla som lider av bulimi eller anorexia har varit utsatta för kränkningar).
Tillbaka till frågorna
8. Hur valigt är det med ätstörningar hos män?
Generellt sätt brukar man tala om att 90 % av de somlider av ätstörningar är kvinnor och ca 10 % män.
Tillbaka till frågorna
9. Vad orsakar ätstörningar?
Det finns många teorier och tyvärr inget enkelt svar. Nedan listar vi några av de faktorer som vi stött på i vårt arbete med bulimiker och anorektiker. Ibland vävs de samman ibland står de ut för sig själva.
• Biologiska faktorer
• Psykologsiak faktorer
• Familjesituationer
• Sociala faktorer
• Kulturellt tryck
• Media faktorer
Temperamentet och sårbarheten tycks i en del vara genetisk förutbestämd. Därmed inte sagt att
bara för att man är genetiskt predisponerad att det skall bryta ut ofta är det en kombination av
flera olika orsaker.
Tillbaka till frågorna
10. Kan stress orsaka bulimi hetsätning?
Ny forskning tyder på att det finns en biologisk länk mellan stress och suget att äta
tröstande mat – mycket socker, fett och kalorier tycks lugna ner kroppen från kronisk stress.
Tillbaka till frågorna
11. Vart kan jag vända mig för råd och hjälp?
Inom den kommunala verksamheten finns flera olika yrkesgrupper som kan hjälpa dig med råd om vart du ska vända dig. Det finns också föreningar som har stora kunskaper inom sina specialområden.
Tillbaka till frågorna
12. Vem kan ställa diagnos?
Det finns flera olika yrkesgrupper som kan var behjälpliga – psykiatriker, psykologer, kognitiva terapeuter, legitimerade psykoterapeuter. Det finns också läkare som kan hjälpa dig att få en diagnos. Kom ihåg att du bör gå till någon som är har en ordentlig erfarenhet av just din problematik.
Tillbaka till frågorna
13. Varför skärper sig inte de som har bulimi bara?
De flesta önskar säkert att det vore så lätt. Bulimi är en sjukdom som tyvärr fortfarande uppfattas som en svaghet av många. Tanken att äta är förknippad med så mycket ångest att man inte kan föreställa sig det om du inte varit med om det. De flesta skulle aldrig komma på tanken att säga till en diabetiker att hon skall skärpa sig. Både diabetes och bulimi är sjukdomar som kräver förståelse och behandling.
Tillbaka till frågorna
14. Kan anorexia och bulimi gå i arv?
Ja personer som har en syster eller en mamma som har haft anorexia löper 12 ggr större risk att drabbas än någon som inte har anorexi i familjen. Om Bulimin finns i familjen ökar risken med 4 ggr.
Tillbaka till frågorna
15. Kan stress orsaka bulimi hetsätning?
Ny forskning tyder på att det finns en biologisk länk mellan stress och suget att äta
Tröstande mat – mycket socker fet och kalorier tycks lugna ner kroppen från kronisk stress
Tillbaka till frågorna
16. Är bulimi något man drabbas av eller föds man med det?
Vem som helst kan drabbas av bulimi, oberoende av kön, sociala förhållanden och miljö. Det finns också forskning kring att det kan vara en genetisk, ärftlig sjukdom.
Tillbaka till frågorna
17. Vilka andra sjukdomar är kopplade till bulimi?
Depression och ångestrelaterade sjukdomar är ofta kopplade till bulimi.
Tillbaka till frågorna
18. På vilket sätt hänger anorexi och bulimi ihop?
Tillbaka till frågorna
19. Vilka är de största medicinska problemen med bulimi?
Det finns inga tydliga tecken på sjukdomen som får omgivningen att reagera.
Det psykiska lidandet vid bulimia nervosa är mycket stort. Patienten lägger mycket fokus på kroppen och maten som dominerar över allt annat och medför en ångest som kan vara svår att förstå, om man inta har haft sjukdomen själv. De lider ofta i det tysta, instängda i den egna kroppen. Det är inte helt ovanligt att personer som lider av bulimi även har problem med alkohol eller droger.
Fysiska såväl som psykiska symptom som kan förekomma är följande:
• Buksmärtor
• Förstoppning
• Skador på tänderna
• Blödningar i matstrupe
• Svullnad på spottkörteln
• Ärr på knogar eller handrygg
• Viktfobi
• Störd kroppsuppfattning
• Matfixering
• Koncentrationssvaghet
• Sömnsvårigheter
• Irritabilitet
Tillbaka till frågorna
20. Vad händer om jag inte söker hjälp för min bulimi?
Bulimi (och även anorexi) är mycket allvarliga sjukdomar.
Om du inte söker hjälp för din sjukdom kan tillståndet förvärras och i värsta fall leda till döden.
Tillbaka till frågorna
21. Kan sexuella övergrepp eller dåliga uppväxtförhållanden orsaka bulimi?
Inte nödvändigtvis, men det är inte ovanligt att man kan få bulimi som följd. Exempel är en alkoholiserad förälder, en frånvarande pappa, en överkontrollerande mamma; det finns många olika former av kränkningar som senare kan ge upphov till bulimi.
Tillbaka till frågorna
22. Går det att bota bulimi?
Ja, det går att bota bulimi. Olika typer av terapi hjälper människor med bulimi, och ibland en kombination av terapi och medicinering mot depression.
Tillbaka till frågorna
23. Vilka behandlingsmetoder använder man mot bulimi?
Den bästa behandlingen för bulimi är psykoterapi, kognitiv terapi eller gruppterapi, ibland kan en kombination tillsamans med medicin vara det mest effektiva.
Tillbaka till frågorna
24. Hur är prognosen för bulimi vid behandling?
Bulimi är en mycket allvarlig sjukdom. Trots det är prognosen god för att bli bra. I vissa fall finns risk för återfall, men med dagens behandlingsmetoder kan även dessa försvinna.
Tillbaka till frågorna
25. Kan stress förvärra bulimi?
Stress i sig orsakar inte bulimi, men en stressig händelse kan utlösa sjukdomen eller förvärra den. Olika arbetssituationer kan också vara en utlösande faktor. Man blir märkbart mer lättpåverkad om man är stressad.
Tillbaka till frågorna
26. Varför ska jag söka hjälp?
Om du inte söker hjälp kan sjukdomstillståndet förvärras och göra det ännu svårare att bli frisk. I vissa fall kan det även leda till depression eller andra ångestrelaterade sjukdomar och i värsta fall till döden.
Tillbaka till frågorna
27. Vilken medicin fungerar bäst mot bulimi?
Antidepressiva mediciner fungerar bäst vid bulimi, som tex prozac, paxil eller zoloft.
Tillbaka till frågorna
28. Kan mina ätstörningar leda till depression?
Om man lider av bulimia nervosa finns det olika former av depressioner som kan yttra sig.
En speciell variant av depression benämns den s k atypiska depressionen. Den kan leda till bulimi, där överätning, kronisk trötthet, koncentrationssvårigheter och ökad sömn är vanliga symtom. Det finns en annan typ av depression, den årstidsbundna SAD, (seasonal affective disorder) där överätning, trötthet och ökad sömn också är typiskt.
Vi vet idag från forskning att det finns ett samband mellan denna typ av depression och bulimi.
En del av de som lider av bulimia nervosa försämras under höst och vinter för att sedan må bättre framåt sommaren när det blir ljusare igen. Ytterligare en variant är den mano-depressiva sjukdomen som hos ungdomar kan debutera i form av en ätstörning. Först efter flera års ätstörningar börjar det typiskt manodepressiva mönstret med kraftiga svängningar i stämningsläget mellan nedstämdhet och upprymdhet märkas. Man vet att c:a 5% av de som drabbas av svåra ätstörningar så småningom utvecklar denna sjukdom.
Det är viktigt att man vid ätstörningar är uppmärksam på att det kan finnas en samtidig depressionssjukdom. Obehandlad depression är en vanlig orsak till att behandlingen av ätstörningen misslyckas!
Tillbaka till frågorna
29. Var hittar jag en terapeut?
Det kan vara bra att börja med de gula sidorna i telefonkatalogen. Under ”Legitimerade terapeuter” kan du hitta telefonnummer och adresser.
Tillbaka till frågorna
30. Vilka olika former av terapier finns det?
Det finns mängder av olika terapiformer som erbjuder hjälp mot bulimi. De flesta är förankrade i den moderna psykologin som utvecklats av Freud. Man brukar tala om två huvudgrupper:
• Kognitiv terapi (KT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT).
• Psykodynamisk terapi som mer eller mindre bygger på psykoanalytisk teori och tradition.
Tillbaka till frågorna
31. Vad är kognitiv terapi?
Inom den kognitiva terapin handlar det framför allt om att komma till rätta med dysfunktionella (ologiska och icke stöttande) tankestrukturer. Det sker genom en kontinuerlig utforskning och bearbetning av de negativa tankemönster, som håller problemen på plats.
Exempel. En patient som vi arbetade med hade mycket låg självkänsla. När vi utforskade hennes historia berättade hon att blivit inlåst timtal i en mörk garderob. Detta hade lett fram till att hon hade låga tankar om sig själv.
Ett viktigt grundantagande är att tankar, känslor och beteenden hänger ihop. Många av våra känslor föregås oftast av sekundsnabba automatiska, förbipasserande negativa tankar, som kan förstärka dysfunktionella tankeprocesser. Det sker ofta så snabbt att det blir svårt för oss att ens vara medvetna om det.
Tillbaka till frågorna
32. Vad är psykodynamisk terapi?
Termerna psykodynamisk och psykoanalytisk delar uppfattningen om att den omedvetna dimensionen med dess komplexa konflikter och symboler grundläggs tidigt i barndomen och att dessa omedvetna mönster och krafter ger sig till känna i den terapeutiska relationen. Den psykodynamiska terapin inriktar sig på att hjälpa människor till insikt om sina problem genom att resonera sig fram till nya tankesätt. Ofta går man under ett par års tid i analys, även om det finns kortare varianter.
Tillbaka till frågorna
33. Hur länge dröjer det innan terapin för bulimi verkar?
Det är högst individuellt. Det kan ske framsteg redan efter ett par sessioner, men oftast tar det lite längre tid innan man når full effekt. Arbetar du intensivt 3 – 4 timmar om dagen, bör du kunna märka riktiga förändringar redan efter ett par veckor.
34. Hur länge går man i terapi?
Det är högst individuellt och beror på vilken terapiform du väljer. Om du väljer kognitiv beteendeterapi, går du oftast mellan 12 –20 sessioner (besök) i genomsnitt. Tyngre problematik kan naturligtvis ta längre tid. Hur länge du ska gå i terapi beslutar du tillsammans med terapeuten. Psykoanalys kräver längre tid.
Tillbaka till frågorna
35. Vem har tillgång till min information?
Vanligtvis är all information hemlig – förutom när:
• Myndighet kräver det. (ovanligt)
• Du kan skada dig själv eller andra.
• Terapeuten behöver konsultation.
Vi lämnar information till exempelvis släktingar, nya terapeuter, advokater eller försäkringsbolag först efter tillåtelse från våra klienter.
Tillbaka till frågorna
36. Hur får jag ut mesta möjliga av min terapi?
• Håll avtalade tider och ”deadlines”.
• Var öppen och ärlig.
• Gör dina hemuppgifter. (Gäller kognitiv terapi)
• Ge din terapeut feedback (respons) på om ni är på väg åt rätt eller fel håll.
Tillbaka till frågorna
37. Hur hjälper man någon som har bulimi?
Du kan aldrig tvinga någon, personen måste själv vilja komma till rätta med sin problematik. Det första som måste ske är att att du kommer till insikt om att en nära anhörig lider av bulimi.
Det du måste vara klar över är att den som lider av bulimi inte i första hand kan tvingas sluta äta omgående. Bulimi baserar sig på känslor och beteendet är bara ett symptom på att hålla känslor i schack. Det kan handla om kontroll, gömma känslor, hantera emotionell smärta, straffa sig själv eller stress.
Om du är förälder till barn som är under 18 år, så har du ett svårt beslut framför dig. Hur många löften som än kommer så ingår det i sjukdomens natur att den är manipulativ. Det kan vara så att du får tvinga dem till en doktor.
Kom ihåg att det är inte alltid helt lätt att hjälpa till utifrån när en familjemedlem lider av bulimi. Personen som lider av bulimi måste själv ta beslutet att vilja bli hjälpt och ta tag i känslorna som ligger bakom beteendet. Ingen annan kan ta deras beslut.
Tillbaka till frågorna
38. Hur agerar man för att inte dras in i nära anhörigas problematik kring Bulimi?
Familjemedlemmar kan uppleva en stor hopplöshet när någon i familjen drabbas av bulimi. De vet inte hur de ska hjälpa till. Du bör lära dig så mycket som möjligt om själva sjukdomen, dess orsaker och behandling. Det är viktigt att du hjälper personen som lider av bulimi att få professionell hjälp.
Tillbaka till frågorna
39. Vad gör jag om en nära anhörig med bulimi får självmordstankar?
Ignorera aldrig kommentarer om självmord! Om det är riktigt allvarligt – tala med terapeuten som behandlar personen som har bulimi. Om man väntar alltför länge, kan det bli värre och svårare att göra något åt självmordstankarna.
Tillbaka till frågorna
40. Måste människor med allvarlig Bulimi läggas in på sjukhus?
Om en person med bulimi missbrukar droger eller får självmordstankar, eller om det fysiska (kroppsliga) tillståndet försämras, kan det ibland vara nödvändigt att läggas in på sjukhus.
Tillbaka till frågorna
|
|
|
|
|
|
