 |
Anorexi |
 |
 |
   
Har du frågor om anorexi så kan du ställa dem till Jonas, Marie, Nanna och Malin på Terapisnack
1.Vad är anorexia nervosa
2. Vad är bulimi?
3. Vad är de vanligaste tecknen på anorexi?
4. Vad kan vara tecken på bulimi?
5. Vilka varningssignaler finns det för anorexi?
6. Vilka medicinska konsekvenser kan anorexi få?
7. Vilka medicinska konsekvenser kan bulimi få?
8. Vilka drabbas av anorexia?
9. Vad är anorexia atletica?
10. Vad kan vara tecken på anorexia atletica?
11. Vart kan jag vända mig för råd och hjälp?
12. Vem kan ställa diagnos?
13. Varför skärper sig inte de som har anorexi bara?
14. Är en person som har anorexi psykiskt störd?
15. Hur stor del av befolkningen har anorexi?
16. Är anorexi något man drabbas av eller föds man med det?
17. Vilka andra sjukdomar är kopplade till anorexi?
18. Kan man dö av anorexia ?
19. Vad är orthorexia nervosa?
20. Vad kan vara tecken på orthorexia nervosa?
21. Kan anorexia och bulimi gå i arv?
22. Kan sexuella övergrepp eller dåliga uppväxtförhållanden orsaka anorexi?
23. Hur valigt är det med ätstörningar hos män?
24. Vad orsakar ätstörningar?
25. Hur vanligt är anorexi bland tjejer?
26. Jag har en kompis som jag tror har anorexi, vad kan jag göra för att hjälpa
27. När brukar anorexi börja?
28. Kan stress förvärra anorexi?
29. Varför ska jag söka hjälp?
30. Jag spyr ganska ofta jag har hört att min tänder far illa, stämmer
det?
31. Vad är första steget i behandlingen av ”svår” anorexi?
32. Vad är första steget i behandlingen av ”lättare” anorexi?
33. Hur hittar jag en bra terapeut?
34. Vilka olika former av terapier finns för behandling av anorexi?
35. Vad är kognitiv terapi?
36. Vad är psykodynamisk terapi?
37. Depressioner och ätstörningar vid anorexi
38. Depressioner och ätstörningar vid Bulimi
39. Hur länge går man i terapi?
40. Vem har tillgång till min information?
41. Hur får jag ut mesta möjliga av min terapi?
42. Hur hjälper man någon som har anorexi?
1. Vad är anorexia nervosa?
Enligt amerikanska psykiatriker förbundet defineras anorexia enligt följande
DSM IV. Notera att denna beskrivning är medicinsk och inte tar upp alla de
känslor och ångest som många är gemensam för många patienter med anorexi.
A) Vägrar hålla kroppsvikten på eller över nedre normalgränsen för sin ålder
och längd (tex viktnedgång som leder till att kroppsvikten konstant är
85% av den förväntade), ökar inte i vikt trots att kroppen fortfarande
växer, vilket leder till att kroppsvikten är mindre än 85% av den förväntade.
B) Personen har en intesiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock, trots
att hon eller han är underviktig.
C) Störd kroppsupplevelse avseende vikt eller form, självkänslan överdrivet
påverkad av kroppsvikt eller form, eller förnekar allvaret i den låga
kroppsvikten.
D) Amenorre hos menstruerande kvinnor, dvs minst 3 på varandra följande
menstruationer uteblivit. En kvinnas menstruation anses ha upphört om hon endast
menstruerar till följd av hormonbehandling, tex östrogen.
Tillbaka till frågorna
2. Vad är Bulimi?
Kvinnor och män som lider av Bulimi sätter i sig stora mängder av mat på kort tid för att därefter använda beteende som laxering eller spy för att de känner sig överväldigade av de känslor som är förknippade med maten, men det kan också handla om att straffa sig själva. Ofta är detta kopplat till hur de mår själva eller vad som hänt runt omkring dem.
Tillbaka till frågorna
3. Vad är de vanligaste tecknen på Anorexia Nervosa?
• Ett motstånd mot att gå upp i vikt för vad som kan anses nornmalt för ålder och längd.
• Intensiv rädsla för att bli tjock.
• Skev kroppsuppfattnig, hur man upplever kroppen, sin vikt och form,
samtidigt ett förnekande kring allvaret den låga kroppsvikten.
• Förlorad menstruation.
Tillbaka till frågorna
4. Vad kan vara tecken på bulimi?
• Återkommande episoder av hetsätande är ofta förknippade med enorma skuld känslor
som leder till att man ser till att man spyr upp allt igen.
• Känslor av att inte ha kontroll över sitt ätande.
• Besatthet av dieter alternativt träning.
• Missbruk av laxermedel.
• Dietpiller.
• Överdriven kroppsfixering.
Dessa symtom kan vara varningssignaler på att någon lider av Bulimi.
Tillbaka till frågorna
5. Vilka varningssignaler finns det för anorexia Nervosa?
• Dramatisk viktminskning som inte har att göra med stress eller andra sjukdomar.
• Ett kontinuerligt tänkande på vikt, mat, kalorier, fett och dieter.
• Vägran att äta en viss typ av mat.
• Återkommande kommentarer att vederbörande känner sig tjock trots viktminskning.
• Ångest över att vara fet eller bli fet.
• Förnekande av hunger.
• Utvecklandet av ritualer kring mat, att man skall äta mat i en viss ordning,
överdrivet tuggande eller arrangerar maten på ett speciellt sätt på tallriken.
• Återkommande ursäkter för att undvika mat eller situationer som inbegriper
någon form av mat situationer.
• Manisk träning trots väder, sjukdomar eller skador, hela tiden för att bränna fett.
• Undandragande från vanliga vänner och aktiviteter.
Tillbaka till frågorna
6. Vilka medicinska konsekvenser kan anorexi få?
• Extremt låg hjärtfrekvens och lågt blodtryck, vilket I sin tur
innebär att hjärtmuskelaturen kan ändras.
• Risken för allvarliga hjärtfel ökar i takt med att hjärtfrekvensen och blodtrycket minskar.
• Skelettförändringar genom att densiteten ändras. Det är inte ovaligt att hållningen förändras.
• Musklerna förtinar, vilket resulterar i allmän svaghet.
• Kroppen kan bli uttorkad, vilket på sikt kan skada njurarna.
• Svimmning, utmattning och allmän svaghet.
• Torrt hår och torr hy är också vanligt.
• Ny hårbeklädnad på delar av kroppen speceillt rygg och ansikte, som en
effekt för att skydda kroppen från kyla.
Tillbaka till frågorna
7. Vilka medicinska konsekvenser kan bulimi få?
Det kan vara svårt att se tydliga tecken på sjukdomen eftersom personer som har sjukdomen är väldigt duktiga på att dölja den för omgivningen.
Det psykiska lidandet vid bulimia nervosa är mycket stort. Patienten lägger mycket fokus på kroppen och maten som dominerar över allt annat och medför en ångest som kan vara svår att förstå, om man inta har haft sjukdomen själv. De lider ofta i det tysta, instängda i den egna kroppen. Det är inte helt ovanligt att personer som lider av bulimi även har problem med alkohol eller droger.
Fysiska såväl som psykiska symptom som kan förekomma är följande:
• Buksmärtor
• Förstoppning
• Skador på tänderna
• Blödningar i matstrupe
• Svullnad på spottkörteln
• Ärr på knogar eller handrygg
• Viktfobi
• Störd kroppsuppfattning
• Matfixering
• Koncentrationssvaghet
• Sömnsvårigheter
• Irritabilitet
Tillbaka till frågorna
8. Vilka drabbas av anorexia
Ungefär 90-95% av de som lider av anorexia nervosa är tjejer enligt American Psychiatric Association, 1994.
Tillbaka till frågorna
9. Vad är anorexia atletica?
Detta är ännu ingen formel diagnos enligt DSM I. Vi tar med den för att många människor som är upptagna med mat och träning lätt hamnar i denna fällan. Inte sällan är anorexia atletica kopplad till anorexia nervosa, bulimi eller tvångssyndrom.
Tillbaka till frågorna
10. Vad kan vara tecken på anorexia atletica?
• Personen tränar regelbundet mer än vad som krävs för god hälsa.
• Är ofta fanatisk över sin vikt och dieter.
• Stjäl tid för att träna från arbete, studier och relationer.
• Fokuserar på utmaningar, glömmer att träning är roligt.
• Definierar sig själv utifrån resultat.
• Är aldrig nöjd med sina resultat.
• Glömmer lätt bort segrar och fokuserar på nästa utmaning direkt.
Tillbaka till frågorna
11. Vart kan jag vända mig för råd och hjälp?
Kom ihåg att anorexi är mycket komplext det är därför viktigt att du träffar en som
har gedigen erfarenhet av just anorexi Börja med att ta konatkt med specialistföreningar de har ofta stora kunskaper och kan rekommendera bra terapeter.
Tillbaka till frågorna
12. Vem kan ställa diagnos?
Det finns flera olika yrkesgrupper som kan var behjälpliga – psykiatriker, psykologer, kognitiva terapeuter, legitimerade psykoterapeuter. Det finns också läkare som kan hjälpa dig att få en diagnos Kom ihåg att du bör gå till någon som är har en ordentlig erfarenhet av just din problematik.
Tillbaka till frågorna
13. Varför skärper sig inte de som har anorexi bara?
De flesta önskar säkert att det vore så lätt. Anorexi är en sjukdom som tyvärr fortfarande uppfattas som en svaghet av många. Tanken att äta är förknippad med så mycket ångest att man inte kan föreställa sig det om du inte varit med om det. De flesta skulle aldrig komma på tanken att säga till en diabetiker att hon skall skärpa sig. Både diabetes och anorexi är sjukdomar som kräver förståelse och behandling.
Tillbaka till frågorna
14. Är en person som har anorexi psykiskt störd?
Nej. Personer som lider av anorexi är snarare intelligentare en genomsnittet .Däremot kan det var svårt att att för oss som är utanför sjukdomen att förstå deras beteende och tankar. Nästan alltid finns det en tung ångestproblematik bakom som vi inte aldrig kan sätta oss in i.
Tillbaka till frågorna
15. Hur stor del av befolkningen har anorexia?
Man räknar med att 0.5-1% lider av anorexia nervosa. Anorexia är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna bland unga kvinnor och flickor.
Tillbaka till frågorna
16. Är anorexi något man drabbas av eller föds man med det?
Det kan säkeret vara så att en del människor kan vara mer predestinerade att drabbas av anorexi. Vår erfarenhet med 1000-tals klienter leder oss till att det alltid finns en stark emotionell koppling av händelser som hjälper till att utveckla sjukdomen.
Tillbaka till frågorna
17. Vilka andra sjukdomar är kopplade till anorexi?
Det är inte ovanligt att man kan bli deprimerad av anorexi. På sikt kan man också utveckla social ångest (fobi) vilket leder till att man drar sig undan. Det finns också allvarligare sjukdomar, som man dra på sig tack vare den bristande näringen, benskörhet, problem med njurar och hjärta.
Tillbaka till frågorna
18. Kan man dö av anorexia
Anorexia Nervosa är en allvarlig sjukdom och om den inte behandlas kan leda till döden.
Tillbaka till frågorna
19. Vad är orthorexia nervosa?
Är ännu ingen official diagonos men begreppet används ändå. Namnet
myntades av Steven Bratman MD, för att beskriva en patologisk (sjuklig)
besatthet av att äta rätt, ren och perfekt kost.
Tillbaka till frågorna
20. Vad kan vara tecken på Orthorexia nervosa
Människor som lider av Orthorexia nervosa känner sig överlägsna gentemot andra.
Äter dålig mat som snabb mat eller mat från vanliga snabbköp istället för från speciella hälsokost affärer.
Orthorexics besatthet över vad som skall ätas eller hur mycket eller hur man skall förbereda mat tar upp mycket tid
Att äta rätt börjar styra ens liv. Ens värde och ”godhet” bestämms hur väl man äter rätt.
Personliga värderingar, relationer, karriärmål och vänskap blir mindre viktiga till förmånen att ära rätt.
Tillbaka till frågorna
21. Kan anorexia och bulimi gå i arv?
Ja, personer som har en syster eller en mamma som har haft anorexia löper 12 ggr större risk att drabbas än någon som inte har anorexi i familjen. Om Bulimin finns i familjen ökar
Risken med 4 ggr.
Tillbaka till frågorna
22. Kan sexuella övergrepp eller dåliga uppväxtförhållanden orsaka anorexi?
Inte nödvändigtvis, men det förekommer att att anorexi blir ett symptom efter kränkningar. Det finns många olika former av både fysiska sexuella och emotionella kränkningar som senare i livet kan ge upphov till anorexi.
Exempel på emotionella kränkningar kan vara en överkontrollerande mamma eller en alkoholeserad pappa.
Tillbaka till frågorna
23. Hur valigt är det med ätstörningar hos män ?
Generellt sätt brukar man tala om att 90 % av de som lider av ätstörningar är kvinnor och ca 10 % män.
Tillbaka till frågorna
24. Vad orsakar ätstörningar?
Det finns många teorier och tyvärr inget enkelt svar. Nedan listar vi några av de faktorer som vi stött på i vårt arbete med bulimiker och anorektiker. Ibland vävs de samman ibland står de ut för sig själva.
• Biologiska faktorer
• Psykologsiak faktorer
• Familjesituationer
• Sociala faktorer
• Kulturellt tryck
• Media faktorer
Temperamentet och sårbarheten tycks i en del vara genetisk förutbestämd. Därmed inte sagt att
bara för att man är genetiskt predisponerad att det skall bryta ut ofta är det en kombination av
flera olika orsaker
Tillbaka till frågorna
25. Hur vanligt är anorexi bland tjejer?
Ungefär 90-95% av dom som lider av anorexi är tjejer.
Tillbaka till frågorna
26. Jag har en kompis som jag tror har anorexi vad kan jag göra för att hjälpa?
Det är jobbigt att upptäcka att någon man bryr sig om har ätstörningar och ännu svårare kan det vara att formulera sig på ett bra sätt och vad man kan förvänta sig.
Det kan vara bra att bära med sig att när du tar upp det för första gången. Det kan till och med vara så att vederbörande kan reagera med ilska eller förnekande. Det är därför viktigt att du är påläst på så mycket du kan. Vad som är speciellt viktigt att komma ihåg är att ätstörningar är en strategi för som personen använder för att hantera djupare problem som är för smärtsamma för att kunna hantera. Det kan vara bra att ta kontakt med någon förening som har erfarenhet där kan du få tips och råd.
Tillbaka till frågorna
27. När brukar anorexi börja?
Anorexia börjar vanligtvis i tonåren. Iblkand förvinner det, i andra fall kan det fortsätta i decennier.
Tillbaka till frågorna
28. Kan stress förvärra anorexi?
Det är inte ovanligt att ökat känslomässigt tryck av tex sorg, rädsla eller ilska kan förvärra problemen. Vi har med våra klienter kunnat märka en avsevärd försämring av symtomen under perioder av stress. Stress orsakar inte anorexi, men en påfrestande händelse kan förstärka
sjukdomen eller förvärra den.
Tillbaka till frågorna
29. Varför ska jag söka hjälp?
Det är viktigt att du söker hjälp eftersom din sjukdom annars kan bli värre.
Ju längre du fortsätter med dina sjuka beteenden, ju mer hindrar du nya friska tankar från att komma in i dig.
Tillbaka till frågorna
30. Jag spyr varje dag. Jag har hört att min tänder far illa, stämmer
det?
Det är en naturlig rektion att borsta tänderna när man spytt. Det kan
låta konstigt, men du bör undvika att borsta tänderna efter själv utlösande kräkning.
Denstarka magsyran fräter på emaljen och borstar du för mycket så blir
det bara värre. Det bästa är naturligtvis om du kan sluta spy om du inte
kan det direkt så rekommenderar vi att du sköljer munnen med fluor,
det lindar nedbrytnigen.
Tillbaka till frågorna
31. Vad är första steget i behandlingen av ”svår” anorexi
När det gäller svårare fall så handlar det ofta om att börja med att stabilisera klientens hälsa. Därefter kan man börja med terapi där man arbetar indivuduellet eller i grupp.
Tillbaka till frågorna
32. Vad är första steget i behandlingen av ”lättare” anorexi?
I fall där patientens liv inte är i fara kan tearpin börja direkt. Det är dock viktigt att den som behandlar har en förstålelse och erfarenhet av just anorexi. Tyvärr är det så att det är först när situationen blir livsavgörande som många söker hjälp.
Tiden efter du varit inlagd på behandlingshem är det bra om du försöker få en uppföljning så snart du kommit ut. Speciellt tiden närmast efter utskrivning. Det är inte ovanligt att personer kommer tillbaka. Detta är en känslig tid och tyvärr missar många institioner detta i Sverige.
Tillbaka till frågorna
33. Var hittar jag en bra terapeut?
Det kan vara bra att börja med de gula sidorna i telefonkatalogen. Under ”Legitimerade terapeuter” kan du hitta telefonnummer och adresser.
Tillbaka till frågorna
34. Vilka olika former av terapi finns det?
Det finns olika terapiformer som erbjuder hjälp mot anorexi. För anorexi anser vi generellt att
Kognitiv terapi (KT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) är de mest lämpade formerna.
Tillbaka till frågorna
35. Vad är kognitiv terapi?
Inom den kognitiva terapin handlar det framför allt om att komma till rätta med dysfunktionella (ologiska och icke stöttande) tankestrukturer. Det sker genom en kontinuerlig utforskning och bearbetning av de negativa tankemönster, som håller problemen på plats.
Exempel. En patient som vi arbetade med hade mycket låg självkänsla. När vi utforskade hennes historia berättade hon att blivit inlåst timtal i en mörk garderob. Detta hade lett fram till att hon hade låga tankar om sig själv.Det intressanta var inte låda i sig utan vilaka tankar som formade kring den kränkande handlingen i sig.
Ett viktigt grundantagande är att tankar, känslor och beteenden hänger ihop. Många av våra känslor föregås oftast av sekundsnabba automatiska, förbipasserande negativa tankar, som kan förstärka dysfunktionella tankeprocesser. Det sker ofta så snabbt att det blir svårt för oss att ens vara medvetna om det.
Tillbaka till frågorna
36. Vad är psykodynamisk terapi?
Den psykodynamiska terapin bygger på flera delar från psykoanalysen. Här utforskar man patientens känsloliv både i nutid och i dåtid. Den omedvetna dimensionen med dess komplexa konflikter och symboler grundläggs tidigt i barndomen och dessa omedvetna mönster och krafter ger sig till känna i den terapeutiska relationen.
Psykoterapi och dess psykoanalytiska varianter i synnerhet kräver lång utbildning, fyra till fem år och ibland mer. Många gånger krävs det att den studerande har minst 40 timmar egen terapi. Psykoterapi analyserar djupa omedvetna beteendeproblem och mönster hos patienten, snarare än att koncentrera sig på att lösa de uppenbara symtomen. Psykoterapi handlar om radikala omfattande personlighetsförändringar som är mer robusta än de som görs i andra former av terapier.
Psykodynamisk terapi kräver mycket tid, ibland flera gånger i veckan i flera år.
Det finns idag dock psykodynamiska terapeuter som arbetar med ett kortare tidsperspektiv.
Tillbaka till frågorna
37. Depressioner och ätstörningar vid anorexi
Vi vet idag att det finns ett samband mellan ätstörningar och depression. Svår svält, som vid anorexi nervosa, leder inte sällan till depressiva tillstånd dvs tomhetskänslor, oro, nedstämdhet och depression. Det finns naturligtvis fall där depressionen kommer innan ätstörningen, men oftast är det tvärtom.
Tillbaka till frågorna
38. Depressioner och ätstörningar vid Bulimi
Om man lider av bulimia nervosa finns det olika former av depressioner som kan yttra sig.
En speciell variant av depression benämns den sk atypiska depressionen. Den kan leda till bulimi, där överätning, kronisk trötthet, koncentrationssvårigheter och ökad sömn är vanliga symtom, medan däremot nedstämdheten i sig är påtaglig. Det finns en annan överätning, trötthet och ökad sömn är också typiskt för den årstidsbundna depression som vi benämner SAD, seasonal affectiv disorder.
Vi vet idag från forskning att det finns ett samband mellan denna typ av depression och bulimi.
En del av de som lider av bulimia nervosa försämras under höst och vinter för att sedan må bättre framåt sommaren, när det blir ljusare igen. Ytterligare en variant är den mano-depressiva sjukdomen som hos ungdomar kan debutera i form av en ätstörning. Först efter flera års ätstörning börjar det typiskt manodepressiva mönstret med kraftiga svängningar i stämningsläget mellan nedstämdhet och upprymdhet märkas. Man vet att c:a 5% av de som drabbas av svåra ätstörningar så småningom utvecklar denna sjukdom.
Det är viktigt att man vid ätstörningar är uppmärksam på att det kan finnas en samtidig depressionssjukdom. Obehandlad depression är en vanlig orsak till att behandlingen av ätstörningen misslyckas.
Tillbaka till frågorna
39. Hur länge går man i terapi?
Det är högst individuellt och beror på vilken terapiform du väljer. Om du väljer kognitiv beteendeterapi, går du oftast mellan 12 – 20 sessioner (besök) i genomsnitt. Svårare fall med anorexia eller bulimi kan naturligtvis ta längre tid. Hur länge du ska gå i terapi beslutar du tillsammans med terapeuten. Psykoanalys kräver längre tid.
Tillbaka till frågorna
40. Vem har tillgång till min information?
Vanligtvis är all information hemlig – förutom när:
• Myndighet kräver det. (ovanligt)
• Du kan skada dig själv eller andra.
• Terapeuten behöver konsultation.
Vi lämnar information till exempelvis släktingar, nya terapeuter, advokater eller försäkringsbolag först efter tillåtelse från våra klienter.
Tillbaka till frågorna
41. Hur får jag ut mesta möjliga av min terapi?
• Håll avtalade tider och “deadlines”.
• Var öppen och ärlig.
• Gör dina hemuppgifter. (Gäller kognitiv terapi)
• Ge din terapeut feedback (respons) på om ni är på väg åt rätt eller fel håll.
Tillbaka till frågorna
42. Hur hjälper man någon som har anorexi?
Du kan aldrig tvinga någon, personen måste själv vilja komma till rätta med sin problematik. Det första som måste ske är att att du kommer till insikt om att en nära anhörig lider av anorexi.
Det du måste vara klar över är att den som lider av anorexi inte i första hand kan tvingas i mat. Anorexi baserar sig på känslor och beteendet är bara ett symptom på att hålla känslor i schack. Det kan handla om kontroll, gömma känslor, hantera emotionell smärta, straffa sig själv eller stress.
Om du är förälder till barn som är under 18 år, så har du ett svårt beslut framför dig. Hur många löften som än kommer så ingår det i sjukdomens natur att den är manipulativ. Det kan vara så att du får tvinga dem till en doktor. Glöm inte att sjukdomen kan leda till döden.
Kom ihåg att det är inte alltid helt lätt att hjälpa till utifrån när en familjemedlem lider av anorexi. Personen som lider av anorexi måste själv ta beslutet att vilja bli hjälpt och ta tag i känslorna som ligger bakom beteendet. Ingen annan kan ta deras beslut.
Tillbaka till frågorna
43. Hur agerar man för att inte dras in i nära anhörigas anorexi?
Tillbaka till frågorna
44. Vad gör jag om en nära anhörig med depression får självmordstankar?
Tillbaka till frågorna
45. Måste människor med anorexi läggas in på sjukhus?
Tillbaka till frågorna
|
|
|
|
|
|
