Manisk (bipolär) depression

Manisk (bipolär) depression

Den maniska depressionen kännetecknas av extrema förändringar i humöret, tankarna och beteendet. Den kallas bipolär för att personen svänger fram och tillbaka mellan maniskhet och depression. Svängningarna kan variera från några timmar till dagar, månader eller i värsta fall år. Manisk depression går att behandla precis som egentlig (unipolär) depression.

Familjen, anhöriga och arbetskamrater påverkas precis som vid egentlig depression. De första symtomen brukar dyka upp i de sena tonåren, även om de ibland undantagsvis kan dyka upp så tidigt som i 7 årsåldern eller så sent som i 40–50 årsåldern.

Manisk depression drabbar män och kvinnor ungefär lika ofta och det finns ingen skillnad vad det gäller ålder, ras, etnisk tillhörighet eller social klass. Det är inte ovanligt att barn som växer upp i familjer med depression drabbas lite mer frekvent. Till skillnad från egentlig depression upplever en person med manisk (bipolär) depression såväl höga stunder som låga. De höga perioderna kännetecknas av mani och hög energi, nästan på gränsen till eufori, medan de låga stunderna påminner om egentlig (unipolär) depression.

Många av de som har manisk (bipolär) depression uppger att de har mer av depressioner under vintern och symtom av mani under våren och sommaren.

Manisk period

En klart märkbar period av onormal och ihållande upprymdhet, öppet eller irriterat humör, som varar i minst en vecka. Under denna period finns tre eller fler av följande symtom närvarande:

• Förhöjd självkänsla, storslagenhet

• Minskat sömnbehov (utvilad efter tre timmar)

• Mer pratglad eller behov av att prata

• En ström av idéer och subjektiva tankar att allt bara ”rusar”

• Lättdistraherad

• Ökad målmedvetenhet. Det kan gälla det sociala livet, arbetet, skolan och även det sexuella livet.

• Överdrivet aktiv i skadliga aktiviteter. Det kan röra sig om okontrollerade storköpsrundor, indiskreta sexuella eskapader eller dumdristiga affärsinvesteringar.

Hypomaniska perioder

En klart märkbar period av onormalt och ihållande, öppet eller irriterat humör, som sitter i minst fyra dagar och som inte är vanligt icke-deprimerat beteende.
Under denna period får man samma symtom som under manisk period.
Personen förändras på ett sätt som han/hon aldrig annars skulle. Förändringarna av både humör och beteende upptäcks av andra. Humörförändringen är dock inte tillräckligt allvarlig för att orsaka en märkbar försämring i yrkes–, privat – eller det sociala livet. Det krävs inte heller någon inläggning på sjukhus. Psykotiska inslag saknas. Symtomen beror inte på direkta psykologiska effekter av droger, mediciner eller annan sjukdom.