Allmänt om att skära sig
Redan från antiken finns beskrivningar av unga människor som gör sig själv illa, men först på 1930-talet beskrevs fenomenet som ett medicinskt problem. Livet för unga tjejer är inte alltid lätt. Gränsen för vuxenhet är inte längre tydlig. Flickorna får sin första menstruation tidigare än förr, men det innebär inte automatiskt att de mognar lika snabbt psykiskt.
Sociala förändringar, massmedia och större personlig och kulturell frihet skapar också stress. Detta i sin tur leder till att många tjejer får svårt att utveckla en bra självkänsla.
Vanligast är att unga tjejer som skär sig vanligtvis använder rakblad. Att självskadebeteende bland unga måste ses som ett allvarligt symptom och därför tas på största allvar.
Varför skär man sig?
Det kan finnas flera olika orsaker till att man skär sig. Vanligtvis handlar det om att
man upplever sig ha svårt att hantera omvärldens påfrestningar.
Nedan finns några vanliga orsaker.
- Flickor som skär sig har ofta svårt att prata om ångest och sina känslomässiga behov.
- Att rispa sig ger en lättnad från spänning och ångest. Flickorna vill få ut denna inre ångest genom att på egen hand skapa fysisk smärta.
- Att rispa sig tar bort tomhetskänslan. Flickorna vill känna att de lever och genom att skära sig blir kroppens existens påtaglig.
- En flickroll som leder till dålig självkänsla och ökad stresskänslighet.
- Traumatiska uppväxtförhållanden eller att flickorna utsatts för övergrepp.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna
Vem skär sig?
Vanligtvis är det unga tjejer som skär sig.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna
Är tjejer som skär sig annorlunda?
Vanligtvis inte, det är inte alls säkert att de är blyga eller introverta i sociala sammanhang. De kan istället uppfattas av andra som trevliga, omtyckta och högpresterande. Men själva upplever de att de är ?annorlunda?. Inte sällan förekommer känslan av att vara otillräckliga.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna
Vilken form av samsjuklighet finns?
Många gånger finns ångestproblematik i botten. Det är inte ovanligt att skärningar också är kopplade till en ätstörningsproblematik eller depression.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna
Kan sexuella övergrepp leda till att man skär sig?
Inte nödvändigtvis, men det är inte ovanligt att sexuella övergrepp leder till känslor av skam och skuld, detta i sin tur kan leda till att man fortsätter att straffa sig själv.
Andra kränkningar, misshandel, våldtäkt, upprepade psykiska kränkningar kan leda till en oförmåga eller nedsatt förmåga att hantera sina känslor på ett nyanserat sätt. Andra exempel är tex. en alkoholiserad förälder, en frånvarande pappa, en överkontrollerande mamma; det finns många olika former av kränkningar som senare kan ge upphov till att man fortsäter straffa sig själv.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna
Vad kan jag som anhörig göra?
Vuxna har ett stort ansvar för att i tid upptäcka när unga människor mår dåligt. När ungdomar gör sig själv illa är det ett tecken på att de inte mår bra.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna
Finns det vuxna skär sig?
Vi vet inte idag hur många kvinnor som börjar i tonåren och sedan fortsätter in i vuxenlivet med detta beteende. Bland vuxna kvinnor är fenomenet vanligen för en del en allvarlig psykisk störning. Vanligt är dock att de flesta unga tjejer lär sig att hantera det.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna
Om man skär sig betyder det automatisk att man vil
Självdestruktiva beteenden är inte detsamma som självmordsförsök. Att rispa sig behöver inte betyda att man önskar att dö, det är snarare ett slags kortslutningssignal. Men det förefaller vara en bedömning bland vårdpersonalen i Sverige att antalet unga som skadar sig själva har ökat. Samtidigt är mörkertalet stort.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna
Vad kan de bakomliggande orsakerna vara?
Vi är av den uppfattningen att en del människor vara lite mer predestinerade att av självdestruktiva beteenden, men det är inte alltid som den ?blommar ut?. Vanligtvis är det oförmågan att kunna hantera sina känslor som utlöser och aktiverar det självdestruktiva beteendet.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna
Kan det vara en modegrej att skära sig?
Vissa typer av ytliga självskador kan vara en del av en internationell ungdomskultur.
Det finns flera exempel på modesvängningar som piercing och tatuering som kan leda vidare. Gränsdragningsproblemen uppstår när unga ristar in namn med glas och rakblad är då hur man ska se på de unga som medvetet sargar sina kroppar med tatueringar alternativt rispar in namn eller andra budskap med rakblad eller glas i huden.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna
Kan maktlöshet eller osäkerhet leda till att man s
Många av våra klienter som skadar sig avsiktligt berättar ofta om känslor av maktlöshet och emotionell stress. Detta i kombination med att man inte kan sätta ord på sina känslor kan utveckla självdestruktivt beteende. En del av våra unga klienter berättar att de började skära sig sedan efter att de skurit sig av misstag och sedan upptäckte att upplevde känslor av lättnads- och befrielsekänslor.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna
Finns det några mediciner som kan hjälpa?
Det finns idag inga studier som visar på att något enskilt läkemedel har effekt på självskadebeteende. Däremot kan medicin hjälpa om det finns en depression eller ångestproblematik i botten.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna
Kan man bli botad från att man skär sig?
Ja, prognoserna är mycket goda. Det är väldigt sällan som man inte genom terapi kan få ordning på problematiken.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna
Varför ska jag söka hjälp?
Utan behandling kan:
- Din ångest och depressiva problematik kan fortsätta i åratal.
- Ditt liv begränsas avsevärt.
- Ärrbildning blir värre och svårare att ta bort
- Ditt beteende kan leda till att du utvecklar andra destruktiva beteenden
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna
Hur hjälper jag någon som skär sig?
Det bästa du kan göra är att:
- Ta reda på så mycket som möjligt om självdestruktiva beteenden. Läs böcker om det.
- Själv destruktiva personer söker inte alltid uppmärksamhet. De kan skada sig själva för att de känner smärta inom sig. Om de känner för att tala om det, fokusera på de underliggande faktorerna, inte symptomen, alltså skärandet i detta fall.
- Det är jobbigt att vara anhörig till någon som skär sig. Du kan behöva hjälp från andra i din situation, försök med anhöriggrupper, hjälplinjer eller gå och tala med någon.
- Se till att du kan separera personen från det självdestruktiva beteendet, och att du visar att du bryr dig och älskar personen. Många säger att det bästa är att bara vara där när det behövs. Att lyssna på personen när hon/han behöver prata är viktigt, när man går igenom en krisperiod.
- Bekräfta att det är okej att prata öppet med dig om deras problem, men tvinga dem inte ifall de inte vill. En sak som jag tror hjälper är att veta att det finns någon att luta sig mot när det behövs, säger många drabbade.
- Lyssna, men visa intresse genom att fråga också, då förstår de att du bryr dig om dem.
- Försök att hjälpa dem att hitta vad det är som gör att dem skär sig, och om det finns någon möjlighet att hitta ett alternativ när dem är som mest sårbara.
- Hjälp till att hitta andra grupper eller organisationer med samma problem, forum, sidor på internet eller om de är villiga att söka terapi.
- Försök att få dem att skriva dagbok, när, var och hur de känner sig, när dem vill skära sig.
- Ge dem tid, privatliv och tillit. Det bästa du kan göra är att hålla distans, men ändå finnas där när de behöver dig, och utan att tvinga dem att prata.
Saker du INTE ska göra:
- Ignorera din kompis. Men behandla dem som du gör för övrigt. Var stödjande, tålmodig, respektfull och förstående.
- Skrika åt dem, flippa ut, hota dem med ultimatum, döm dem, dra alla över samma kam och säg att inget hjälper.
"Det värsta man kan göra är att fräsa åt mig och säga att dem ska låsa in mig och kasta bort nyckeln tills jag slutar" berättar en drabbad.
- Ta det personligt. Dom försöker inte göra så att du känner dig dum eller skyldig.
- Försök att få dem att sluta med en gång, även om de inte är redo att sluta. Det är en överlevnads strategi, så istället för att försöka ta bort det med en gång, ska det tas bort långsamt genom att sätta upp små mål i personens egen takt. Genom att tvinga någon kan effekten bli tvärtemot, och det kan få personen att känna sig ännu mer skyldig.
- Få panik, om det visar sig att din vän skadar sig mer medan de söker hjälp. Det är en svår och skrämmande period, men det finns hopp.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna
Vad gör jag som förälder om mitt barn skär sig?
Föräldrar måste lyssna på sina barn och bekräfta sitt barns känslor (Med andra ord, föräldrar bör bekräfta känslorna-inte själv skadebeteendet).
Föräldrar bör och så agera som förebilder i hur man hanterar stressfulla situationer och jobbiga händelser, i hur dem reagerar med andra människor genom att inte tillåta övergrepp eller våld i hemmet, och inte delta i självskadebeteendet.
Utvärdering av en proffesionel psykolog kan hjälpa till att identifiera och behandla dem underliggande orsakerna till själv skadebeteendet. En psykolog kan och så diagnostisera och behandla psykiska sjukdomar som kanske och så finns med i bilden
Känsla av att vilja dö eller självmordsplaner är anledningar för föräldrar att omedelbart söka proffesionel hjälp till barnet.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna
Relationen mellan tankar och självskadandet
Du kanske inte är medveten om dessa fakta, men mest sannolikt så följer dina tankar ett förutbestämt mönster genom banan av SI.
tankar före självskadandet - Det är många saker tankar som går runt i huvudet på dig innan du skadar dig själv. Du är kanske medveten av några av dessa tankar som t.ex hur du ska skada dig själv, var du ska skada dig, eller kanske tänker på om du skall skada dig själv. Oavsett så har du troligtvis många andra tankar som du inte är medveten om. Dessa tankar är ofta "primära källor av motivation till att skada sig själv". Därför om du skall ändra ditt beteende så måste du identifiera och förstå tankarna du har innan du skadar dig själv.
Tankar du kanske har innan du skadar dig:
Jag hatar mig själv.
Jag är ful.
Jag hatar alla.
Jag vill att någon bryr sig om mig.
Livet suger.
Jag är dum.
Ibland kommer dina tankar från identifierbara händelser. Exempel: Du får dåligt betyg på, och du tycker att du är en dålig student. Men andra gånger så kan källan till dina tankar inte vara så lätta att identifiera och är mer komplicerade. Exempel tycker t.ex att du är dum eller ful men kan kanske inte berätta när eller var du fick den uppfattningen om dig själv.
Oavsett ursprung av dessa tankar, dem flesta är troligtvis negativa. Innan du skadar dig själv så tänker du troligtvis om dig själv och världen i pessimmistisk anda. Dessa negativa tankar är dessa som leder dig till önskan att skada dig själv.
Vissa människor använder självskadandet till att kontrollera deras negativa tankar och känslor. När du upplever negativa och destruktiva tankar så vill du troligtvis få bort dem. Självskadandet är en handling du kan fokusera på, istället för att tänka tankar som t.ex Jag är värdelös så byter du ut dem mot Jag kommer att skada mig själv. Och när du börjar koncentrera dig på att skada dig så putar du undan anledningarna till varför du ville skada dig.
Självskadandet är en metod som kan hjälpa dig att kontrollera dina tankar och låta dig komma undan negativa tankar, det finns andra metoder.
Tankar medans du skadar dig - Som har nämnts innan så har många människor som skadar sig själva trätt in i ett dissociativt tillstånd innan dem skadar sig själva. I detta tillstånd så kan dem känna sig frånkopplade från sig själva eller uppleva att dem "flyter" omkring eller till och med tittar på sig själva. Och en av funktionerna av dissociation är att stoppa kroppen från att känna smärta, och det tillåter dig inte känna speciellt mycket smärta när du skadar dig själv. Dissociation kan vara hjälpfullt, men kan och så vara negativt. Det kan göra så att du har svårt att bli medveten om vad du tänker exakt när du skadar dig själv. Dissociation kan vara hjälpfullt på ett sätt, men kan och så vara negativt. Men det är under denna tid som ditt tänkande är mest irrationellt och destruktivt.
Tankar du kanske har innan eller direkt efter du skadat dig:
Jag måste skada mig själv.
"Bara några få mer (skärningar, brännmärken, blåmärken mm) så kommer jag bli ok. "Detta är ända sättet att få må bra på"
Varje av dessa tankar är ologiska, men vid tillfället du skadar dig själv så verkar dem helt normala. (Låt mig avbryta: Jag hade dessa tankar och dem verkade vara normala när jag skadade mig själv.)
Tankar efter självskadat sig - Efter dem skadat sig säger många att dem är oförmögna till att ha tillgång till sina tankar. För många personer är den psykologiska processen som är associerad med självskadebeteendet som gör så att deras tankar blir desorganiserade och splittrade. Men en liten stund efter dem skadat sig så blir dem medvetna om sina tankar. Tankarna som dem har vid denna tidpunkt följer oftast av tre olika teman: skam, skyld, och lättnad. Tankar de har under denna tid följer oftast tre större teman: Skuld, skam och lättnad.
Tankar du kanske har efter du skadat dig själv:
Jag tror det inte jag har precis (skärt, bränt, slagit mm) mig själv igen.
Jag är så korkad och svag som skadar mig själv.
Jag kommer inte berätta för någon, dem skulle inte förstå.
Att skada mig själv gör så att jag mår bättre.
Dessa tankar av skuld och skam kan vara svåra att stå emot, men dem är negativa. Och troligtvis så är det negativa tankar och känslor som är en av anledningarna till att du skadar dig själv. Att tillåta dig själv tänka dessa tankar kommer bara att leda till att du vill skada dig ännu mer. Istället så bör du finna vägar till att stoppa eller ändra dessa tankar. Istället bör du finna sätt att stoppa eller förändra dessa tankar. (Jag avbryter igen: detta är mycket svårare än det låter åtminstone för mig. Jag har inte lyckats med att fullborda det än.)
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna
Statestik självdestruktiva handlingar
Vi upplever på Comunicera att antalet unga som skadar sig själva har ökat. Men utifrån den tillgängliga offentliga statistiken kan man inte ge några säkra besked om huruvida en
sådan ökning verkligen har ägt rum i ungdomspopulationen. Samtidigt är
mörkertalet stort, dels då de flesta inte söker hjälp, dels därför att tillgänglig
statistik i huvudsak gäller patienter som lagts in på sjukhus.
Den statestik som finns tillgänglig är
Kvinnor som vårdats för avsiktliga självdestruktiva handlingar.
Ã?r och antal:
2003, 1217
2004, 1314
2005, 1456
2006, 1544
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna
Vad räknas som ett självskadebeteende
Självskade beteende är en handling av fysiskt skadande på sig själv utan intention att begå självmord. Det är en metod att orka med emotionellt svåra stunder för det gör att dem mår tillfälligt bättre pga att dem har ett sätt att fysiskt uttrycka och lätta på spänningar och smärta som dem håller inom sig. När dem skadar sig själva produceras kemiska ändringar i deras kroppar som gör så att dem känner sig bättre och mer avslappnande. Några komponenter identifierar och definierar självskadebeteende.
Ett, självskade beteende är en skadlig handling att göra mot sig själv: Gör inte misstaget att far ut i ilska på den som skadar sig själv.
Två, Självskadandet är endast gjort av dig själv. Om någon annan skadar dig så du upplever smärta ¨å är det inte ett självskade beteende.
Tre, en handling av självskade beteende måste inkludera någon sort av fysisk misshandel. Emotionell misshandel mot sig själv(kalla dig hora, att du är dum, eller ful mm) är inte självskade beteende.
Fyra, en handling av självskade beteende är inte en intention att vilja ta sitt liv. Personer som skär upp sina handleder för att ta sitt liv är inte självskadare även om dem skadar sin kropp.
Sist, själv skadandet är gjort medvetet inte genom "olycka".
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna
. Varför gör självskadebeteendet att paniken försv
Det reducerar fysiologiska och psykologiska spänningar snabbt.
Studier har antytt på att när personer som skadar sig själva blir emotionellt överväldigade och dem skadar sig gör att deras nivåer av psykologiska och fysiologiska spänningar och upprymdhet tillbaka till en uthärdlig nivå nästan omedelbart. Med andra ord dem känner en starkt obekväm känsla och vet inte hur dem ska hantera den (oftast har dem inget namn på det), men vet att skada sig själva reducerar känslan extremt fort. Dem kan fortfarande må dåligt (eller inte), men dem har inte den där hemska paniken; det lättar på hemska känslor.
Vissa människor får aldrig chansen att lära sig orka med effektivt.
En vanlig faktor för dem flesta som skadar sig själva, oavsett om dem blivit utnjutjade eller inte är invalidation. Dem var i tidig ålder redan lärda att deras tolkning av känslor och saker runt dem var farliga och dåliga. Dem lärde sig att vissa känslor var inte tillåtna. I hem där övergrepp förekommer så kan dem ha blivit svårt straffade för att ha uttryckt vissa tankar och känslor. Samtidigt så hade dem inga goda förebilder för att orka med. Du kan inta lära dig orka med effektivt med stress om du inte har växt upp med människor som har hanterat stressfyllda situationer bra. Fast att kränkningar är vanliga bland dem som skadar sig, så är det inte alla som har upplevt kränkningar. Ibland invalidation och brist på förebilder för att orka med är tillräckligt speciellt för personens hjärn kemi har redan lärt dem välja detta alternativ för att orka med.
Problem med nerotransmitters kan spela en roll.
Precis som det misstänktes hur hjärnan använder serotonin kan spela en roll i depressioner så tror forskare att problem i seratonoin systemet kan göra så att vissa personer som självskadar sig är mer benägna till att vara mer aggressiva och impulsiva än andra personer. Dem tenderar att vara impulsiva och samtidigt, kombineras det med en tro att deras känslor är farliga eller dåliga, det kan leda till att dem vänder aggressioner mot sig själva. Självklart när det väl hänt så lär sig den självskadande personen att det leder till att reducera hans/hennes nivåer av stress och det blir ett mönster. Vissa forskare tror att längtan att släppa ut endorfiner (kroppens egna värktabletter) är involverade.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna
Varför skär sig ungdomar?
Tonåringar som har svårt att tala om deras känslor-eller känner att dem inte har rätt att känna så-kanske visar emotionella tendenser, psykisk ohälsa, smärta och låg själv känsla med själv skadebeteende.
Fastän dem känner sig som "ångan" i en ångkokare" som blivit förlöst genom att skadat sig själva, kan tonåringar även känna smärta, ilska, rädsla och hat.
Dem flesta tonåringar som skadar sig själva gör stora ansträgningar för att dölja sina skador. Många anser att deras själv skade beteende är en mycket skamfylld hemlighet och fasar för konsekvenserna om någon upptäcker dem.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna
Vilka olika självskadebeteenden finns det?
Sätten och allvarlighetsgraden vid självskadebeteenden kan variera, men det mest vanligaste är att man skär sig, bränner sig eller dunkar huvudet i väggen.
Andra former av själv skade beteende är:
skära sig
riva sig
bränna sig/skaver av sig skinnet
bita sig
slå sig själv
plocka/rycka sig i skinnet eller håret
kroppsdekoration (e.g., kropps piercing, tatueringar)
spirituella upplysningar via ritualer
försöker passa in / vara cool
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna
Vilka är benägna att hamna i självskadebeteende
Kön - Både kvinnor och män skadar sig själva. Oftast så märker man kvinnorna inne på terapeutens kontor, ett psykiatriskt sjukhus mm. Medans männen oftast hittas inne på fängelser.
Ã?lder - Självskade beteendet brukar bryta ut i tonåren, eskalerar i tjugo årsåldern och ebbar ut vid trettio.
Missbruk - Många som skadar sig själva har ofta en historia av alkohol eller drog missbruk. Oftast så beror det på att missbruka är ett annat sätt att lätta på ångest, smärta mm. Men personer som skadar sig själva är sällan påverkade när dem skadar sig.
Ätstörning - Ätstörning så som anorexia eller bulimi är vanligt bland dem som skadar sig själva. Precis som att skada sig själv så har ätstörningar samma psykologiska effekt. Ibland uppstår både självskadebeteendet och ätstörning samtidigt.
Historia av kränkningar - Majoriteten av dem som skadar sig själva har lidit psykisk sexuell eller emotionell misshandel. Men det betyder inte att alla som skadar sig har upplevt det eller att alla som blivit misshandlade som barn börjar skada sig själva.
Historia av psykologhjälp - Ofta så har dem som skadar sig själva sökt hjälp hos terapeuter för att ta reda på svaren till deras beteende. Terapi har visat sig vara bra hjälp för vissa som skadar sig, men för vissa så fungerar det inte alls på grund av flera olika orsaker.
Första är att ibland ignorerar psykologer självskade beteendet pga oerfarenhet eller känsla av äckel. Detta stämmer inte längre lika mycket sen jag skrev detta för nu är förståelsen för självskadebeteende mycket bättre. proffesionella inom psykiatrin vet mer idag om självskade beteende än vad dem gjorde för 10 år sedan.
Andra, reaktionen och strategierna för självskadare genom psykologen är ofta obehaglig för den självskadande. Dem kanske säger att om du inte slutar skada dig så lägger vi in dig för vård. Detta händer men bara då patienten är i fara för sill liv eller lider av andra psykiska åkommor. Psykologer är mindre benägna till att skicka en självskadare till en psykiatriker än för några år sen pga dem är mer medvetna av omständigheterna runt självskadebeteendet och hur man behandlar dem.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna
Förhindra självmord
Börja med att skriva ner typiska, tidiga varningstecken som kan komma när du befinner dig i en depressiv episod.
Ringa in de saker du kan göra om en eller flera av dessa varningssignaler kommer, eller om du får självmordstankar eller impulser.
1. Börja med att göra dig av med sådant du kan använda dig att skada dig med.
2. Ring din terapeut för att försöka få en akut tid.
3. Använd dig av din aktiverings plan genom att schemalägga belönande eller distraherande aktiviteter.
4. Utmana dina negativa tankar genom kognitiv rekonstruktion.
5. Fråga dina närmaste av vänner och familj för stöd.
6. Ã?va dig på avslappningstekniker.
7. Om du kan ? träna.
9. Gå igenom alla skäl du har för att leva .
Ringa in de saker din läkare och terapeut kan göra.
1. Träffa dig akut.
2. Ändra dina mediciner.
3. Lägga in dig (om det är så akut).
4. Hjälpa dig att förstå varifrån dina självmordstankar kommer ifrån och vilken effekt de har på dig och andra.
5. Arbeta med dig på beteende strategier för att kunna hantera dina smärtsamma tankar och känslor.
Ringa in de saker som dina nära och kära kan göra.
1. Lyssna på dig, tillåta dig att känna dina känslor.
2. Undvika att vara alltför kritiska och dömande.
3. Distrahera dina tankar med gemensamma aktiviteter.
4. Hjälpa dig med ansvarstagande som blivit till en börda eller svårt att ta tag i (tex ta hand om barnen, betala räkningar mm).
5. Vara hos dig tills du känner dig säker.
6. Ringa din läkare för att hjälpa dig boka tid.
7. Ta dig till sjukhuset (om det är tvunget).
8. Ta hand om dina mediciner, rakblad mm.
Gör en lista av de nära och kära som du kan ringa till och sätt deras telefonnummer efter varje sak av de 8 som de är villiga att utföra (Listan från ovan om det är möjligt).
Du kan alltid ringa Comunicera 031 774 00 67 kostnadsfritt, vi har öppet nästan jämt.
Gör en lista över dina läkare och terapeuts telefonnummer.
Källa www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna