- Var 5:te minut laddar någon hem Jonas Gådes Servicemanual till ett bättre liv. 120.000 har redan läst den, ladda hem den du också eller ge bort den i present gratis! Call us

Vad är självaktning?

Det hör till sakens natur att det kan vara svårt att göra en korrekt bedömning av sin egen personlighet - vare sig du är normal - eller överviktig. Den här bedömningen ligger sedan till grund för delar av din självbild som är det som påverkar ditt liv mest. Din kropp, dina tankar, och hur du väljer att agera är beroende av din självaktning. Har du bra självaktning, respekterar du dig själv och din förmåga.

Självaktning blir därmed summan av allt vi tror på, och den kan delas in i tre undergrupper enligt följande:

- Självförtroende tar fasta på vår uppfattning om oss själva, i avseende på vår förmåga att utföra saker.

- Självrespekt återspeglar hur vi värdesätter vårt egenvärde. Man har en känsla av personligt värde.

- Självmedvetande visar på hur vi uppfattar oss i moraliskt hänseende, dvs. vår förmåga att skilja på rätt eller fel.


Just nu behöver du inte fundera på hur du skall ändra din självaktning. Du kan bara konstatera att din dåliga självbild stoppat dig från att utnyttja din fulla potential i en mängd olika sammanhang.

De flesta människor som lider av brist på självaktning, gör inte det av någon annan anledning än att de inte vet vilka steg de ska ta för att förbättra den. När jag, Jonas Gåde, frågade Tjockholmarna om de upplevde att deras självbild stoppat dem i olika situationer i livet, nickade alla tyst och instämmande? Jag ville därför berätta lite för dom om hur en självbild byggs upp och raseras, och hur man gör förändringar med sig själv som leder till bättre självaktning.

Många som kommer till mig har i de flesta fall problem som bottnar i att de inte tycker om sig själva, och har pga dålig självaktning ?tappat bort sig själva?. När man är på väg att tappa kontakten med sitt sanna jag, kommer man oundvikligen att stöta på problem. Det är inte alltid förlusten av vårt sanna jag visar sig i att vi tröstar oss med mat, utan det kan lika gärna vara ångest, depression, tvångstankar eller social fobi för att bara nämna några utvägar.

Inom personlig utveckling finns det många olika modeller för att beskriva hur en person förhåller sig till sin omgivning. När jag arbetar med enskilda klienter, brukar jag använda mig av en mycket enkel metod som tagits fram inom POWERTHINKING. Modellen påminner lite om en gungbräda med två ändar, där mitten får representera vårt sanna jag. När vi är sanna mot oss själva och säger vad vi tycker, utan att känna oss dumma eller rädda för att bli avvisade, då är vi mitt på gungbrädan. Många överviktiga utvecklar tidigt vad man kallar en extern referensram, dvs. de bryr sig mer om vad andra tycker än vad de tycker själva. De rör sig då mot att bli vad vi kallar givare. På sikt kan det innebära att de tappar bort sig själva, men det behöver inte betyda att det är för alltid! Ditt sanna jag finns alltid kvar inom dig ? även om det tillfälligt gömt sig under gamla besvikelser och minnen.

________________________________________________________________________
Givare Sann mot sig själv Tagare


Om man rört sig lite åt vänster mot att bli en givare, kan man med lite övning hitta tillbaka till sig själv och sitt sanna jag utan hjälp. Däremot ligger det i systemets natur att ju mer åt vänster man rört sig, desto svårare blir det att hitta tillbaka?

Att vara givare behöver inte vara ett statiskt tillstånd: det är inte ovanligt efter en period då man gett och gett, ibland kompenserar det med att tänka mer på sig själv och bli vad vi kallar tagare. Ofta upplever man då skuld efteråt, och backar tillbaka för att istället bli en ?supergivare?. När man skall kompensera efter för mycket givande, är det heller inte ovanligt att man blir lätt aggressiv. Det beror på att man pressat undan sina behov alltför länge och nu reagerar med en överreaktion. När man är sann mot sig själv, är man tydlig med behov och önskningar. ?Tagar?-rollen är av mer krävande natur, där man är jagcentrerad och sätter sina egna behov främst.


När jag arbetar med klienter och förklarar detta för dem sitter de ofta, likt Tjockholmsdeltagarna, tysta och bara nickar. När jag sedan frågar efter deras sanna jag och vilka behov de har, blir de ofta ledsna ? de vet inte vad de vill. De har med andra ord tappat bort sina egna behov. När vi är sanna mot oss själva, litar vi på vårt eget omdöme och vår förmåga att tänka och känna. Det leder i sin tur till att vi är mycket mer öppna för nya synsätt och motiverade att försöka förstå andra människor. Fundera på vad som skulle hända om du gav dig själv lite av den omtanke och kärlek som du ger till alla andra?


En klient till mig uttryckte det: ?Förut när jag ville må bra, så gjorde jag det bäst när jag tog hand om alla runt omkring mig?, en typisk givare! Hon fortsatte med att säga: ?Mår de bra, kan jag också känna deras glädje?. Jag frågade henne vad det är som är annorlunda idag, vad det är som förändrats och hennes svar kom snabbt: ?Jag har lärt mig att säga nej!? Hon berättar hur hon börjat göra saker för sin egen skull; att det inte längre handlar om vad hon kan göra för andra, utan även för sig själv. I skratt tillägger hon: ?Fast att ta hand om andra är något jag är jättebra på, då jag har nästan 30 års erfarenhet av det.?

Källa: www.comunicera.se

Tillbaka till frågorna

Brist på självaktning

Vad är orsaken till att många människor lider brist på självaktning? Ett skäl kan vara flera tusen års indoktrinering att det anses fult att tycka om sig själv, men den vanligaste orsaken är nog vår uppväxt. Som nyfödda har vi inget förflutet, inga erfarenheter och inte heller någon uppfattning om vår självaktning. Som barn tror vi automatiskt att vi är orsaken till det som händer runt omkring oss. Under de första fem-sex åren formas vår självaktning nästan enbart av våra föräldrar. När vi sedan börjar skolan, kanske andra förebilder dyker upp ? en kusin, en farbror eller storasyster ? men fortfarande förblir föräldrarna viktigast. Många gånger blockeras vårt sanna jag redan i det här skedet genom vad vi ser, hör eller drar slutsatser av. Allt detta leder fram till hur vi uppfattar oss själva som vuxna.


Om vi hade kunnat kommunicera i våra dåliga stunder, skulle vi kanske fråga oss själva: ?Varför bryr sig ingen om mig??, ?Varför måste jag vara ensam??, ?Varför blir jag slagen, men inte min syster?? Alla dessa tankar hjälper till att ge näring åt dålig självaktning.
När den här typen av föreställningar blivit etablerade, är det som om vi sätter på oss ett par glasögon med vilka vi betraktar oss själva. Om vi har vuxit upp i en miljö med upprepade svek och brutna löften, är det helt naturligt att vi förlorar tron på oss själva och framtiden. Omedvetet börjar vi sätta tilltro till ödet istället för vår egen kapacitet. Det innebär också att vi tappar tron på framtiden, eftersom den aldrig blir som vi tänkt oss.

Det är därför helt naturligt att människor med låg självaktning gömmer sig bakom murar av misstroende och drar sig undan de dagar då de inte är tillfreds med sig själva. Rädslan för att misslyckas gör dem hårda mot sig själva. Det kan bli svårt för dem att tänka klart och antalet valmöjligheter för dem blir färre. När någon känner sig utan värde, väljer han eller hon att inte se de olika valmöjligheter som alltid finns tillgängliga. När människor upplever att de har låg självaktning, förväntar de sig ofta att bli ?blåsta?, trampade på och nervärderade av andra. Detta leder ofta till att de börjar betrakta sig själva som offer. Genom att förvänta sig det värsta, får man det också ofta som ett brev på posten - snacka om dilemma!

Källa: www.comunicera.se

Tillbaka till frågorna

God självaktning

Kanske definieras god självaktning bäst som en positiv objektiv känsla som man har om sig själv och som influerar alla ens upplevelser. God självaktning innebär också att man tycker om sig själv och har förståelse för andra människor. Det betyder inte att människor med hög självaktning alltid mår bra eller känner att de har gott självförtroende. Även en person med god självaktning kan känna sig nedstämd.

En varm och kärleksfull uppfostran ger näring åt vår självaktning och gör att vi får en bättre tilltro till både omvärlden, framtiden och oss själva. När man tycker om sig själv har man inget behov av att straffa eller förödmjuka sig själv eller andra. Den som har ett gott självförtroende tror också på andra människors rättigheter och uppmuntrar dem att ha sin egen identitet, att uttrycka sig och att känna vad de vill. När du har gott självförtroende, kan du faktiskt tillåta dig själv att vara just den du vill ? precis den du är. Genom att acceptera sig själv vågar man också acceptera annorlunda idéer och andra modeller av verkligheten. Inför en förolämpning kommer en person med god självaktning att vara tillräckligt trygg i sig själv för att kunna säga ifrån.

Det finns egentligen bara två sätt att förbättra sin självaktning. Det första är att lita på sitt eget omdöme. Det andra är att lita på sina känslor.
Bättre självförtroende, å andra sidan, kan bara utvecklas genom att du tillåter dig själv att efter hand göra svårare och svårare saker och därigenom successivt bygga upp din självtillit.
Sluta med att alltid skjuta upp allt tills det känns rätt och du är redo. Om du börjar med något mycket litet, förbind dig själv att avsluta det hela.

Källa: www.comunicera.se

Tillbaka till frågorna

Vad består självaktning av?

Din självaktning består av två huvudbeståndsdelar - din interna dialog, plus dina interna bilder. Alla människor pratar med sig själva, mer eller mindre. En del har näst intill en bandspelare som går i hjärnan. Den lilla rösten som du har inuti din i hjärna som talar om för dig hur saker och ting kommer att gå, det är den vi kallar din interna dialog. Ibland kan den vara positiv, men andra tillfällen är den negativ och destruktiv.

De flesta böcker inom personlig utveckling talar sig varma för positiva affirmationer - att man ska tala positivt till sig själv. Jag är ingen advokat för positivt tänkande, utan är snarare anhängare av realistiskt tänkande. Att stå framför spegeln och säga ?jag är bra? eller ?jag är smal? 25 gånger kanske känns bra för stunden. Jag ställer mig dock tveksam till att det skulle ge några bestående resultat, så länge du har en hård negativ dialog med dig själv. Enligt mina erfarenheter får du mycket bra resultat bara genom att reducera din negativa interna dialog.


Positivt tänkande Realistiskt tänkande

Det är inget att oroa sig över. Folk kommer säkert kolla
Ingen kommer att lägga märke till mig. lite på gymmet för jag väger ju trots allt
140 kg och skall testa step up.
En del kanske är rädda att jag skall svimma,
andra tycker kanske att jag är modig.
Det kanske finns någon som tycker jag är onormalt fet.
Det kanske finns någon som är jätte - smal i klassen
vem vet?


Folk kommer inte lägga märke till Det är möjligt att någon märker att jag
att jag är nervös och skäms över min är nervös men okej vad är det med det? Människor vikt. blir nervösa och jag är en människa.


När jag arbetar med klienter, påtalar de ofta att deras nya realistiska förhållningssätt
varit en av de viktigaste faktorerna för att få bättre självförtroende.

Källa: www.comunicera.se

Tillbaka till frågorna

Utmana dina föreställningar

Något som jag (JG) funnit och som också bekräftats i flera internationella undersökningar är att många överviktiga överskattar sannolikheten för att negativa saker skall inträffa om de tar del i sociala sammanhang.
Det intressanta var att i andra sammanhang när de inte handlade om sociala sammanhang så var de mer realistiska.

Vad är oddsen för att ______________ skall inträffa?

Alla kommer tycka att jag är en looser.

Vad finns det för bevis för den utsagan? Inga alls, det är ren spekulation från X sida.
Det innebär att du i många givna situationer måste fråga dig själv följande frågor:

- Hur vet jag detta?
- Vilka bevis har jag för att det kommer att hända?

Källa: www.comunicera.se

Tillbaka till frågorna