- Var 5:te minut laddar någon hem Jonas Gådes Servicemanual till ett bättre liv. 120.000 har redan läst den, ladda hem den du också eller ge bort den i present gratis! Call us

Vad är skillnaden mellan asperger och Autism?

Skillnaden mellan dessa två kan verka förvirrande. De är liknande varandra eftersom både de som är autistiska och som har Asperger Syndrom har problem i de tre huvud områden (social kompetens, social förståelse och fantasi). Andra liknelser är att båda ogillar ändringar och har rutiner som de gillar att följa (göra samma saker på samma sätt varje dag). Oavsett, en person med Asperger Syndrom är mer kapabel än en som är autistisk - detta betyder att du kan klara av saker för dig själv som en person med autism kanske behöver hjälp med. Andra skillnader är att personer med asperger har en normal (eller kanske till och med högre än normal) nivå av intelligens, ett autistiskt barn kan ha problem med att lära sig saker.

Källa: www.comunicera.se

Tillbaka till frågorna

Vid vilken ålder debuterar Asperger?

I de flesta fall av Asperger tror man att det finns sen födseln. Vissa småbarn verkar utvecklas normalt men när de närmar sig 1 - 2 års ålder så börjar föräldrarna märka en skillnad gentemot andra barn. De kan förlora sådant som de lärt sig (de kanske har börjat att pladdra, vilket är det sätt man lär sig börja prata, men plötsligt upphör det) vilket kan uppröra föräldrarna mycket.

Källa: www.comunicera.se

Tillbaka till frågorna

Kan man dö av Asperger?

Asperger Syndrom kan inte döda dig på samma sätt som cancer eller att du blir överkörd kan. Ingen dör av asperger, men du måste vara aktsam för att tillståndet kan i bland göra att du inte inser att vissa saker är farliga (vissa barn kan som lider av asperger kliva rätt ut i gatan utan att se sig för - därför är det viktigt att lyssna på dina föräldrar i dessa situationer).

Källa: www.comunicera.se

Tillbaka till frågorna

Kommer jag alltid ha Asperger?

Ja, barn med asperger växer upp och blir vuxna med asperger. Det försvinner inte. Oavsett, många personer med asperger har när de är vuxna ändrats en hel del, och de har inte så många problem längre. Det är viktigt att komma ihåg du är inte ensam! Det finns många med Aspergers Syndrom. Personer med asperger kan uppnå en massa saker även gå på universitet, få ett bra jobb, bo själv mm. Du kommer alltid ha asperger, men allt eftersom tiden går kommer du bli bättre på de saker du har svårt för. Alla med asperger är olika, precis som alla andra, ingen är den andra lik. Du är unik, ingen har samma talang, ambitioner och personlighet som du. Mest viktigaste, komihåg att du är exakt samma person som innan du hörde orden asperger. Men nu har du en förståelse varför du finner vissa saker svårt och du kan finna vägar att göra livet enklare.

Källa: www.comunicera.se

Tillbaka till frågorna

Finns det mediciner som botar Asperger?

Det finns många sätt att hjälpa på, men det finns inget "magisk bot" för Asperger. Ett sätt att se på det är att säga att en person som har ett brutet ben och tar en värktablett för att lindra smärta, genom att göra det så känner sig personen bättre och mer bekväm. Men värktabletten har ingen effekt på det brutna benet - det är fortfarande av. På liknande sätt, ett barn med asperger kanske tillbringar en stor tid av dagen involverad i sina rutiner. Det kan göra livet svårt, men några droger har blivit upptäckta som gör att de känner sig mer lugna så de inte behöver tillbringa lika mycket tid på sina rutiner.


Olyckligtvis, vissa föräldrar har funnit att genom ändra deras barns dieter (antingen genom att ta bort det som de kan vara allergiska mot eller att ge dem vitaminer) kan hjälpa deras barn att må bättre... Viktigt är att proteiner, mineraler och vitaminer ingår i lämpliga mängder i barnets kost. Omega-3 som finns i fisk m m kan också visa sig vara värdefullt för det psykiska välbefinnandet.


Åter igen detta funkar på vissa inte på alla men kan vara värt att pröva. Andra sätt att hjälpa är mer praktiska. Barn med Asperger kan finna det svårt att koncentrera sig och kan lätt bli distraherade i skolan. Därför är det oftast bättre att de får gå i en liten skola istället för en stor.

Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Kan människor från hela världen drabbas?

Ja, oavsett vad du bor eller vilken nationalitet du har eller vilka dina föräldrar är så kan vem som helst drabbas (för varje tjej som har Asperger går det nio pojkar). Och om dina föräldrar redan har ett barn med Asperger så kan de andra barnen också få det.

Källa: www.comunicera.se

Tillbaka till frågorna

Diagnoskriterier för Asperger

När man diagnostiserar Aspergers syndrom finns det fyra olika diagnoskriterier att välja på. Det skiljer inte så mycket mellan kriterierna. De första två har utvecklats av organisationer och de två senare av forskare som också arbetar kliniskt. Den vanligast diagnosen som används i Sverige finns i fjärde upplagan av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV, APA 1994) och International Classification of Diseases (ICD-10, WHO 1993).
Diagnoskriterier för Aspergers syndrom (DSM-IV) (Mini-D-IV, diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR, 2002, Pilgrim Press, Box 42, 182 11 Danderyd)
A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt:
(1) påtagligt bristande förmåga att använda varierade ickeverbala beteenden såsom ögonkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester som ett led i den sociala interaktionen.
(2) oförmåga att etablera kamratrelationer som är adekvata för utvecklingsnivån.
(3) brist på spontan vilja att dela glädje, intressen eller aktiviteter med andra (t ex visar inte, tar inte med sig eller uppmärksammar inte andra på sådant som är av intresse).
(4) brist på social eller emotionell ömsesidighet.


B. Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter vilket tar sig minst ett av följande uttryck:
(1) omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är abnorma i intensitet eller fokusering
(2) oflexibel fixering vid specifika, oändamålsenliga rutiner eller ritualer
(3) stereotypa och upprepade motoriska manér (t ex vifta eller vrida händerna eller fingrarna, komplicerade rörelser med hela kroppen)
(4) enträgen fascination inför delar av saker


C. Störningen orsakar kliniskt signifikant nedsättning av funktionsförmågan i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.


D. Ingen kliniskt signifikant försening av den allmänna språkutvecklingen
(t ex enstaka ord vid två års ålder, kommunikativa fraser vid tre års ålder).


E. Ingen kliniskt signifikant försening av den kognitiva utvecklingen eller i utvecklingen av åldersadekvata vardagliga färdigheter, adaptivt beteende (utöver social interaktion) och nyfikenhet på omgivningen i barndomen.


F. Kriterierna för någon annan specifik genomgripande störning i utvecklingen eller för schizofreni är inte uppfyllda.


Diagnoskriterier för Aspergers syndrom (ICD-10) (World Health Organisation, The ICD-10 classification of mental and behavioural disorders, 1993). Översättning Eric Zander, faktagranskning Anne-Liis von Knorring. Autistisk psykopati, Schizoid störning i barndomen.


A. Ingen kliniskt signifikant allmän försening av språklig eller kognitiv utveckling. För diagnos krävs att enstaka ord skall ha uttalats vid två års ålder eller tidigare och att kommunikativa fraser har använts vid tre års ålder eller tidigare. Förmåga att klara sig själv, adaptivt beteende och nyfikenhet på omgivningen under de första tre åren skall ligga på en nivå som överensstämmer med normal intellektuell utveckling. Den motoriska utvecklingen kan emellertid vara något försenad och motorisk klumpighet är vanlig (dock inget nödvändigt diagnostiskt kriterium). Isolerade specialförmågor, ofta relaterade till onormala intressen och sysselsättningar, är vanliga, men krävs inte för diagnos.


B. Kvalitativa avvikelser i ömsesidig social interaktion (samma kriterier som för autism).
(1) Kvalitativa avvikelser i ömsesidigt socialt samspel tar sig åtminstone två av följande uttryck:
(a) oförmåga att adekvat använda blickkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester för att reglera det sociala samspelet;
(b) oförmåga att etablera kamratrelationer med jämnåriga (på ett åldersadekvat sätt och trots rikliga möjligheter därtill) som innefattar ett ömsesidigt utbyte av intressen, aktiviteter och känslor;
(c) bristande modulering av socio-emotionell ömsesidighet som visar sig genom nedsatt eller avvikande gensvar på andra människors känslor, eller bristande anpassning av beteendet till det sociala sammanhanget, eller en dålig integration av sociala, emotionella och kommunikativa beteenden;
(d) brist på spontan vilja att dela glädje, intressen eller aktiviteter med andra människor (till exempel visar inte för andra, lämnar inte fram eller pekar på sådant som är av intresse).


C. Individen uppvisar ett ovanligt intensivt, avgränsat intresse för något område eller begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter (samma kriterium som för autism. Det är emellertid antagligen mindre vanligt att dessa innefattar varken motoriska manér eller att man sysselsätter sig med delar av objekt eller leksakers ickefunktionella delar). Åtminstone ett av följande uttryck:
(a) omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är abnorma (överdrivna) i intensitet och fokusering; eller ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är överdrivna i intensitet och snäv natur men inte till innehåll eller fokusering;
(b) uppenbarligen tvångsmässig fixering vid specifika, oändamålsenliga rutiner eller ritualer;
(c) stereotypa och repetitiva motoriska manér som inbegriper endera att vifta eller vrida med händerna eller fingrarna, eller komplicerade rörelser med hela kroppen;
(d) fascination inför delar av föremål eller icke-funktionella delar av leksaker (såsom deras lukt, hur materialet de är gjorda av känns, eller ljudet eller vibrationer som de avger).


D. Störningen går inte att hänföra till andra varianter av genomgripande utvecklingsstörningar: vanlig schizofreni (F20.6), schizotyp störning (F21), tvångssyndrom (F42.-), anankastisk personlighetsstörning (F60.5), reaktiv störning i känslomässig bindning under barndomen (F94.1) eller distanslöshet hos barn (F94.2).


Christoffer och Carina Gillberg i Sverige och Peter Szatmari med kollegor i Kanada har utvecklat kriterier som också används i Sverige och utomlands.
Gillbergs diagnoskriterier för Aspergers syndrom (Gillberg, C & Gillberg, IC, Asperger´s syndrome. Some epidemiological considerations. A research note. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 1989, 30:631-638)


1. Stora svårigheter ifråga om ömsesidig social kommunikation:
(minst två av följande)
(a) oförmåga till kontakt med jämnåriga
(b) likgiltighet ifråga om kontakt med jämnåriga
(c) oförmåga att uppfatta sociala umgängesnormer
(d) socialt och emotionellt opassande beteende


2. Monomana, snäva intressen:
(minst ett av följande)
(a) som utesluter alla andra sysselsättningar
(b) som stereotypt upprepas
(c) med inlärda fakta utan mening


3. Tvingande behov att införa rutiner och intressen:
(minst ett av följande)
(a) som påverkar den egna personens hela tillvaro
(b) som påtvingas andra människor


4. Tal och språkproblem:
(minst tre av följande)
(a) sen talutveckling
(b) ytligt sett perfekt språk
(c) formellt, pedantiskt språk
(d) egendomlig röstmelodi: rösten entonig, gäll eller på annat sätt avvikande
(e) bristande språkförståelse, inklusive missförstånd i fråga om ordens bokstavliga/underförstådda innebörd


5. Problem i fråga om icke - verbal kommunikation:
(minst ett av följande)
(a) begränsad användning av gester
(b) klumpigt, tafatt kroppsspråk
(c) mimikfattigdom
(d) avvikande ansiktsuttryck
(e) egendomlig, stel blick


6. Motorisk klumpighet:
dåligt resultat vid utvecklingsneurologisk undersökning


Källa: www.comunicera.se

Tillbaka till frågorna

Hans Asperger

Hans Asperger föddes utanför Wien 1906 och dog i Wien 1980. Han reste förhållandevis lite i sitt liv, han läste, skrev och publicerade sig bara på tyska och han tycktes sakna ambitioner att utanför den snävaste kretsen som omgav honom i hemstaden sprida kunskap om de upptäckter han gjort om fler än 400 barn med "autistisk psykopati". Troligen har dessa faktorer bidragit till att Aspergers syndrom idag är mycket litet omtalat jämfört med Kanners syndrom (infantil autism). Båda tillstånden beskrevs första gången 1943-1944. Kanner och Asperger möttes aldrig. Asperger har citerat Kanner, men Kanner inte Asperger.

Asperger föddes på en bondgård som äldst av två söner. Den yngre brodern dog under andra världskriget i slaget vid Stalingrad. Hans mor kom från en bondesläkt. Detsamma gällde hans far, som beskrivs av Aspergers dotter som en allvarlig och hårt arbetande man. Tidigt befanns Hans Asperger besitta speciella talanger på det språkliga området och redan under de första skolåren citerade han ständigt Österrikes nationalskald Grillpartzner. Under hela sitt liv var han känd för att återge en begränsad mängd citat, som ofta också gällde egna uttalanden. Han hade svårt att få nära vänner och uppfattades som "distanserad".
I Jugendrörelsen träffade han under 1920-talet ett fåtal kamrater som han höll kontakt med hela livet. Han doktorerade 1931 och tog över ledningen av Läkepedagogiska Stationen vid Universitetsbarnkliniken i Wien 1932. Han gifte sig 1935 och fick fem barn, varav två döttrar blivit läkare (en av dem barnpsykiater, nu verksam i Zürich). Två döttrar och en son blev lantbrukare.


Asperger själv var barnläkare med ett speciellt intresse för "psykiskt abnorma barn". Under andra världskriget arbetade han först vidare med sina skrifter och publicerade i Archiv fur Psychiatrie 1944 (inlämnad oktober 1943) "Die autistischen Psychopaten im Kindesalter". Under krigets slutår var han soldat i Kroatien. Han var tacksam under resten av sitt liv att han "sluppit döda någon". År 1946 övertog han ledningen av barnkliniken. Bland eleverna märktes Andreas Rett, som dock troligen inte hade något närmare samarbete med Asperger. År 1977 blev Hans Asperger professor emeritus. Han arbetade in i det sista och höll en föreläsning sex dagar före sin död.
Hans publikationslista omfattar 359 arbeten, varav ett handlar om ljusexpositionens betydelse för halten av melatonin i hjärnan. Flertalet utgör dock variationer på två teman: "autistisk psykopati" och "döden".


Hans Asperger beskrevs av sin dotter, Maria Asperger-Felder, vid en intervju som Uta Frith och jag gjorde i Zürich i september 1989 som distanserad, "onåbar", märkligt och intensivt intresserad av det tyska språket, ständigt upptagen av citat, välmenande men med en tendens till utbrott om någon skämtade med honom, isolerad från familjen och utan egentligt intresse för umgänge. Han gick alltid och lade sig mycket tidigt. Han var vänsterhänt och motoriskt synnerligen oskicklig, men älskade trots detta att vistas i skog, mark och bergsterräng.
Det är uppenbart, om man får tro dotterns beskrivning, att Hans Asperger själv måste ha haft god personlig kännedom om den typ av problem som han själv ansåg vara grundläggande i den autistiska personlighetstörningen.

Ursprungligen publicerad i Läkartidningen, volym 87, Nr 38, 1990.

Källa: www.comunicera.se

Tillbaka till frågorna

Positiva egenskaper hos personer med Asperger

Personer med Asperger har positiva egenskaper såsom:
En beslutsamhet att nå sanningen.
Konversationer som är fria från gömda agendor.
Avancerad vokabulär och intresse för ord.
Fascination för ordbaserad humor.
Avancerad användning av bildliga metaforer.
Starka känslor för detaljer
Original, ofta unika perspektiv på problemlösning
Exceptionellt minne
Detaljminne i många ämnen


Källa: www.comunicera.se