- Var 5:te minut laddar någon hem Jonas Gådes Servicemanual till ett bättre liv. 120.000 har redan läst den, ladda hem den du också eller ge bort den i present gratis! Call us

Allmänt om depression

Om du känner dig deprimerad är du inte ensam. Mellan 180 - 300 miljoner av världens befolkning lider av depression, som borde föranleda någon form av behandling enligt WHO (Världshälsoorganisationen). WHO har nyligen publicerat en mycket omfattande undersökning, som belyser de ekonomiska och sociala konsekvenserna av olika sjukdomar i världen. De fann att den huvudsakliga orsaken till att människor mår dåligt i världen idag, var egentlig depression (det som i dagligt tal benämns depression). Det kan vara värt att notera att inte mindre än fem psykiska sjukdomar fanns med bland de tio vanligaste sjukdomarna, som orsakar någon form av nedsatt funktion. Egentlig depression svarar för 10 % av alla fallen.

Under de senaste 30 åren har depression gått från att vara den minst förstådda till en av de sjukdomar man kartlagt mest. Idag vet vi att mer än 80 % av alla som drabbas av depression kan bli friska genom terapi, medicin eller en kombination av båda. Forskning från bl a NIMH (National Institute of Medical Health) har funnit att vissa typer av psykoterapi - särskilt kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell terapi (IPT) - kan vara utmärkta hjälpmedel för att komma till rätta med depressioner. Det är dock vanligt att många som lider av depression inte förstår att de behöver hjälp.

Professor Raymond DePaulo berättade om en av sina patienter. När han efter utvärderingen berättade för sin patient, att han hade en klinisk depression, tittade patienten på honom, skakade på huvudet och sa: - Dr. DePaulo, jag vet vad en depression är. Det är när ens hund dör och man känner sig ledsen. Jag äger ingen hund. Jag känner mig inte ledsen. Så börja om från början. Patienten hade en klinisk depression, men begreppet depression var så förvirrande för honom - precis som för många andra.

Vanliga frågor om depression

När man själv eller någon anhörig eller vän drabbas av nedstämdhet och depression är det vanligt att det uppstår flera frågor. Det kanske är första gången depression blir påtaglig och man vet inte vad det innebär eller hur man ska agera. Kanske undrar du hur du kan hjälpa den som är drabbad och vilka tecken som kännetecknar en depression. Vi har därför valt att ta upp de vanligaste frågorna kring depression och behandling.
Källa: www.comunicera.se

Tillbaka till frågorna

Vad är depression?

Enligt amerikanska psykiatrikerförbundets statistiska manual "Statistical Manual of Mental Disorders" (DSM - IV), definieras depression som en period när man har symtom som att man känner sig ledsen, tom, upplever brist på intresse, har känslor av värdelöshet, skuld och oförmåga att tänka. Man saknar motivation och blir mer apatisk. Det är inte ovanligt att olika former av depression leder till känslor av hjälplöshet, hopplöshet och värdelöshet.

Källa: www.comunicera.se

Tillbaka till frågorna

Vad är egentlig depression (unipolär depression)?

Inom psykiatrin skiljer man på två olika huvudformer av depression i egentlig depression (unipolär) och manisk depression (bipolär). Egentlig depression gör att du känner dig ledsen utan anledning men det är en behandlingsbar sjukdom. Med depression menar vi en serie symtom, som inte bara påverkar humöret, utan också den mentala och fysiska aktiviteten, vitaliteten, självförtroendet och viktiga kroppsliga funktioner. Den är en av de vanligaste destruktiva sjukdomarna i västvärlden idag och kan vara förödande för familjer, relationer och förmågan att arbeta eller studera. Den kan påverka allt.
Källa: www.comunicera.se

Tillbaka till frågorna

Vad kan vara tecken på egentlig depression?

* Minskad eller ökad aptit

* Viktminskning/viktökning

* Tidigt uppvaknande på morgnarna

* Energiförlust

* Ã?verdrivet sömnbehov

* Nedstämdhet

* Gråt utan egentlig anledning

* Självmordstankar

* Känsla av hopplöshet

* Brist på intresse för de flesta aktiviteter

* Förlorad livsglädje

Källa: www.comunicera.se

Tillbaka till frågorna

Vad är manisk depression (bipolär depression)?

Denna typ av depression uppvisar samma symtom som för egentlig depression, men även perioder av onormal och ihållande upprymdhet. Öppet eller irriterat humör som varar i minst en vecka. Under denna period finns tre eller fler av följande symtom närvarande:

* Förhöjd självkänsla, storslagenhet.

* Minskat sömnbehov. Man kan känna sig utvilad efter tre timmar.

* Mer pratglad eller ett större behov av att prata.

* En ström av idéer och subjektiva tankar. Allt bara "rusar".

* Lättdistraherad.

* Ökad målmedvetenhet rörande det sociala livet, jobbet, skolan eller det sexuella livet.

* Överdrivet aktiv i skadliga aktiviteter. Det kan röra sig om okontrollerade storköpsrundor, odiskreta sexuella eskapader eller dumdristiga affärsinvesteringar.

Källa: www.comunicera.se

Tillbaka till frågorna

jag har något av ovanstående symtom, betyder det a

Närvaron av ett eller flera symtom behöver inte betyda att man har en depression. Allt beror
på hur mycket symtomen stör ditt beteende, tänkande eller liv. Om du känner att du har ett eller flera symtom ihängande i mer än två veckor i rad, kan det vara värt att kontakta en kompetent psykolog eller psykiatriker.
Källa: www.comunicera.se

Tillbaka till frågorna

Vad är dystymi?

Symtomen på dystymi påminner om och inkluderar många av de känslor som finns vid egentlig (unipolär) depression och kan sträcka sig över en dag eller en vecka upp till två år. Dystymi är en kronisk form av depression. Fastän den är svagare än egentlig (unipolär) depression, kan den ändå ställa till med problem i både yrkeslivet och det sociala livet.
Källa: www.comunicera.se

Tillbaka till frågorna

Vad är cyklotymi?

Cyklotymi motsvarar en mildare form av manisk (bipolär) depression. Begreppet fanns redan hos de gamla grekerna genom benämningen cyklotym personlighet. Termen cyklotymi användes första gången av den tyska psykiatrikern Ewald Hecker 1877. Cyklotymi känns igen på markerade - men inte försvagade - humörsvängningar som varar i mellan två till nio veckor, under en period om två år eller längre. De kan vara ihärdiga och innebära flera återkommande perioder av svaga depressioner.
Källa: www.comunicera.se

Tillbaka till frågorna

Vad orsakar depressioner?

Det går inte att säga exakt vad det är som orsakar en depression. Det finns många bidragande orsaker. De tre huvudsakliga är biologiska, psykologiska och sociologiska. Det är viktigt att komma ihåg att orsakerna oftast är individuella och att det inte sällan är en kombination av biologiska, psykologiska och sociologiska faktorer.
Källa: www.comunicera.se

Tillbaka till frågorna

Förändrar sig depressioner över tiden?

Ja. Ibland kan en depression försvinna efter fyra till tio månader utan att man vet varför. Detta kan vara en av anledningarna till att bara en av fyra drabbade söker hjälp.
Källa: www.comunicera.se

Tillbaka till frågorna

Hur vanligt är det med depressioner?

Depressioner är vanligast i åldrarna 20 - 60 år. Det är även vanligare att kvinnor drabbas av depression. Statistiken talar sitt tydliga språk - 20 % av alla kvinnor och 12 % av alla män drabbas någon gång i livet av depression.
Källa: www.comunicera.se

Tillbaka till frågorna

Vart kan jag vända mig för råd och hjälp?

Inom den kommunala verksamheten finns flera olika yrkesgrupper som kan hjälpa dig med råd om vart du ska vända dig. Det finns också föreningar som har stora kunskaper inom sina specialområden.
Källa: www.comunicera.se

Tillbaka till frågorna

Vem kan ställa diagnos?

Det finns flera olika yrkesgrupper - psykiatriker, psykologer, kognitiva terapeuter, legitimerade psykoterapeuter och familjeterapeuter. Det finns läkare som kan hjälpa dig att få en diagnos på vårdcentraler, privata mottagningar och inom sjukvården.
Källa: www.comunicera.se

Tillbaka till frågorna

Varför skärper sig inte de som är deprimerade bara

De flesta önskar säkert att det vore så lätt. Depression är en sjukdom som tyvärr fortfarande uppfattas som en svaghet av många. Du kommer t ex. aldrig att hitta en diabetiker som klarar sig utan insulin bara genom att skärpa sig. Både diabetes och depression är sjukdomar som kräver behandling.
Källa: www.comunicera.se

Tillbaka till frågorna

Är en deprimerad person galen?

Nej, en person är inte galen bara för att han eller hon är deprimerad. Man bör dock kontakta läkare när det handlar om ihållande deprimerande känslor.
Källa: www.comunicera.se

Tillbaka till frågorna

Vem blir deprimerad?

Alla människor i alla åldrar, alla raser, etniska grupper eller sociala klasser kan bli deprimerade. Det spelar ingen roll om man är stark och har stora framgångar, är kändis eller en vanlig människa. Depressioner kan drabba vilken grupp som helst i samhället. Det är dock vanligare i åldrarna 20 - 60 år.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

depression något man drabbas av eller föds man med

Vanligtvis anses vissa människor vara predestinerade att få en depression, men det är inte alltid som den "blommar ut". Ibland utlöses depressionen av en traumatisk händelse som skapas av stress eller sjukdom.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Vilka andra sjukdomar är kopplade till depression?


Det är inte ovanligt att man kan bli deprimerad av andra ångestrelaterade sjukdomar. Om man har social ångest (fobi) kan den leda till att man drar sig undan och på sikt utvecklar en depression. Det finns också allvarligare sjukdomar, som exempelvis hjärtattacker eller cancer, som kan leda till att man utvecklar en depression.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Vad är PMDD?

PMDD eller premenstrual dysphoric disorder är en typ av depression som kan uppträda vid vissa tidpunkter under menstruationscykeln. Antingen kan det vara som en del av ett premenstruellt syndrom (PMS) eller som ett symtom i sig. PMDD påverkar mellan 3 - 5 % av alla kvinnor.

Källa: www.comunicera.se

Tillbaka till frågorna

Vilka är de största problemen med depressioner?

Att sjukdomen fortfarande är hemlighetsfull, samt att många skäms för att träda fram och söka hjälp. Det kan också vara rädsla för mediciner och att ställas inför sin skräck om man börjar i terapi. Detta är några av de faktorer som utgör de största hindren för en framgångsrik behandling.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Min bror har tappat aptiten. Är han deprimerad?

Om aptiten minskar kan det vara ett tecken på depression, men det behöver inte vara så. Förändrad aptit kan vara ett tecken på depression men ofta förekommer även andra symtom på nedstämdhet samtidigt. Det kan bl a vara håglöshet, apati, gråtmildhet och slutenhet. Det finns många olika faktorer som kan påverka hur vi mår och hur vår aptit är. Om din bror har sämre aptit under en längre tid, och ni inte hittar orsaken, är det viktigt att gå till en läkare.
Källa. www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Vad händer om jag inte söker hjälp för min depress

Det kan finnas risk för att du försvårar läkningsprocessen om du inte söker hjälp i tid. Ju tidigare du uppsöker hjälp, desto större är chansen att du blir frisk.
Källa:www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Kan sexuella övergrepp eller dåliga uppväxtförhåll

Inte nödvändigtvis, men det är inte ovanligt att en depression ger sig till känna efter många år av förnekande. Exempel är en alkoholiserad förälder, en frånvarande pappa, en överkontrollerande mamma; det finns många olika former av kränkningar som senare kan ge upphov till depression.
Källa. www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Går det att bota depressioner?

Ja, de flesta depressioner kan botas. Om de inte kan botas, kan de i alla fall lindras.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Vilka behandlingsmetoder använder man mot depressi

De två effektivaste behandlingarna mot depression är medicinering och beteendeterapi. Ibland kan det vara en kombination av de båda.

Källa: www.comunicera.se

Tillbaka till frågorna

Hur är prognosen för depression vid behandling?

Den är mycket god, särskilt om du har bestämt dig för att ta itu med problemet. Många som lider av depression tillfrisknar snabbt med rätt typ av terapi och medicin. Det är dock inte ovanligt med återfall, men upptäcker man dem snabbt, kan man lätt behandla problemen innan de blossar upp.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Kan motion hjälpa?

Vid oro och nedstämdhet upplever många människor att motion hjälper. Det finns också studier som bekräftar att motion ger effekt vid lindrig ångest och depression. Man kan säga att stimulans över lag är positivt. Det kan vara att vistas i solig miljö, lyssna till vacker musik eller att ta en joggingtur. Genom detta kan man motarbeta den inaktiverande effekt som en depression ofta har.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Hjälper alkohol i lagom mängd för att lindra depre

Det kanske hjälper dig tillfälligt, men i det långa loppet kommer alkohol bara att förvärra dina symtom. Det kan också vara skadligt att blanda alkohol med dina mediciner. Denna blandning kan utveckla eller förvärra en redan befintlig depression.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Kan stress orsaka depression?

Stress orsakar inte en depression, men en stressig händelse kan utlösa sjukdomen eller förvärra den. Olika arbetssituationer kan också vara en utlösande faktor.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

ska jag söka hjälp?

Utan behandling kan:

- Din depression fortsätta i åratal.

- Ditt liv begränsas avsevärt.

- Det vara svårt att stanna kvar i en relation.

- Din depression leda till drog eller alkoholmissbruk.

- Det bli svårare att behandla din sjukdom.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Vilka mediciner används?

Här får du en indelning av mediciner som används för att behandla depression.

- Icke-selektiva monoamin återupptagshämmare
- Selektiva serotonin återupptagshämmare
- MAO - hämmare, selektiva typ A - hämmare
- Ã?vriga antidepressiva medel
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Vilken medicin fungerar bäst mot depression?

Det finns ingen medicin som är bättre än någon annan. Det är helt individuellt, eftersom vi alla har olika kroppskemi. Ingen läkare, oavsett hur begåvad han eller hon än är, kan förutse hur medicinen ska fungera. Varje människa har en unik kroppskemi. Hur länge du ska ta din medicin, beror på vad din läkare ordinerat. Det är viktigt att man tar den tillräckligt länge. De flesta mediciner verkar fullt ut först efter 6 - 12 månader. Många gånger behöver man prova flera olika, innan man hittar rätt medicin och rätt dosering.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Hur mycket kan medicinerna hjälpa?

Ett stort antal undersökningar av s.k. SSRI-preparat visar att de har en klar effekt på depression. Fortfarande är det dock inte säkert om dessa preparat är effektivare än andra behandlingar, som mao-hämmare och ECT. Det är helt individuellt, men generellt lindras symtomen för de flesta.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Vad har medicinerna för biverkningar?

De som tar starka mediciner kan uppleva olika biverkningar. Antidepressiva medel kan orsaka biverkningar i olika former hos en del människor. Oftast är de dock tillfälliga. De kan vara irriterande, men inte farliga. Kom dock ihåg att om du upplever någon ovanlig reaktion, kontakta omedelbart din läkare!

De vanligaste biverkningarna av de tricykliska antidepressiva är följande:

Olika mediciner har olika biverkningar samtidigt som olika personer reagerar olika.
Längst bak i boken finns en förteckning över de vanligaste medicinerna. Följande biverkningar kan förekomma.

- Muntorrhet

- Förstoppning

- Problem med urinen

- Sexuella problem

- Dimmigt seende

- Lätta svimningskänslor

- Dåsighet under dagen

En del nya mediciner kan ge följande biverkningar:

- Huvudvärk

- Illamående

- Svårigheter att somna in eller att vakna

- Hets

- Retlighet

- Sexuella problem
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Blir man beroende av medicinen för alltid?

Enligt FASS (läkemedelföretagens gemensamma förteckning om läkemedel) och merparten av läkarna är de s.k. SSRI-medicinerna inte beroendeframkallande. Däremot kan det uppstå problem när man skall sätta ut (sluta ta) medicinerna.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Jag har tagit min medicin som jag ska men den hjäl

Alla reagerar olika på mediciner. Du bör inte själv avbryta en medicinering vare sig det känns bra eller dåligt. Det är viktigt att du tar kontakt med din läkare eller psykiatriker innan du gör förändringar. Om medicinen inte fungerar, får du och din läkare försöka hitta andra alternativ.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Var hittar jag en terapeut?

Det kan vara bra att börja med de gula sidorna i telefonkatalogen. Under ?Legitimerade terapeuter? kan du hitta telefonnummer och adresser.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Vilka olika former av terapier finns det?

Det finns mängder av olika terapiformer som erbjuder hjälp mot depression. De flesta är förankrade i den moderna psykologin som utvecklats av Freud. Man brukar tala om två huvudgrupper:

- Kognitiv terapi (KT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT).

- Psykodynamisk terapi som mer eller mindre bygger på psykoanalytisk teori och tradition.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

. Vad är kognitiv terapi?

Inom den kognitiva terapin handlar det framför allt om att komma till rätta med dysfunktionella (ologiska och icke stöttande) tankestrukturer. Det sker genom en kontinuerlig utforskning och bearbetning av de negativa tankemönster, som håller problemen på plats.

Exempel. En patient som vi arbetade med hade mycket låg självkänsla. När vi utforskade hennes historia berättade hon att blivit inlåst timtal i en mörk garderob. Detta hade lett fram till att hon hade låga tankar om sig själv.

Ett viktigt grundantagande är att tankar, känslor och beteenden hänger ihop. Många av våra känslor föregås oftast av sekundsnabba automatiska, förbipasserande negativa tankar, som kan förstärka dysfunktionella tankeprocesser. Det sker ofta så snabbt att det blir svårt för oss att ens vara medvetna om det.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Vad är psykodynamisk terapi?

Termerna psykodynamisk och psykoanalytisk delar uppfattningen om att den omedvetna dimensionen med dess komplexa konflikter och symboler grundläggs tidigt i barndomen och att dessa omedvetna mönster och krafter ger sig till känna i den terapeutiska relationen. Den psykodynamiska terapin inriktar sig på att hjälpa människor till insikt om sina problem genom att resonera sig fram till nya tankesätt. Ofta går man under ett par års tid i analys, även om det finns kortare varianter.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Kan johannesört hjälpa mot depression?

Det finns olika naturpreparat som kan hjälpa till att lindra en svag depression. Någon väldokumenterad forskning finns dock inte idag. När det gäller depression generellt rekommenderar vi att först gå till läkare och få en diagnos och därefter får du den behandling som du behöver. Dessutom kan johannesört och även vissa andra läkemedel påverka eller påverkas av behandling med vissa receptbelagda mediciner mot depression.
Källa: www.depression.se
Tillbaka till frågorna

länge dröjer det innan terapin verkar?

Det är högst individuellt. Det kan ske framsteg redan efter ett par sessioner, men oftast tar det lite längre tid innan man når full effekt. Arbetar du intensivt 3 - 4 timmar om dagen, bör du kunna märka riktiga förändringar redan efter ett par veckor.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Hur länge går man i terapi?

Det är högst individuellt och beror på vilken terapiform du väljer. Om du väljer kognitiv beteendeterapi, går du oftast mellan 12 ?20 sessioner (besök) i genomsnitt. Tyngre depressioner kan naturligtvis ta längre tid. Hur länge du ska gå i terapi beslutar du tillsammans med terapeuten. Psykoanalys kräver längre tid.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Vem har tillgång till min information?

Vanligtvis är all information hemlig - förutom när:

- Myndighet kräver det. (ovanligt)

- Du kan skada dig själv eller andra.

- Terapeuten behöver konsultation.

Vi lämnar information till exempelvis släktingar, nya terapeuter, advokater eller försäkringsbolag först efter tillåtelse från våra klienter.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Hur får jag ut mesta möjliga av min terapi?

- Håll avtalade tider och ?deadlines?.

- Var öppen och ärlig.

- Gör dina hemuppgifter. (Gäller kognitiv terapi)

- Ge din terapeut feedback (respons) på om ni är på väg åt rätt eller fel håll.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Hur hjälper man någon som är deprimerad?

Det viktigaste man kan göra för en deprimerad människa är att hjälpa till så att han eller hon får en diagnos ställd och blir behandlad på ett bra sätt. Det kan handla om att uppmuntra personen till att fortsätta med sin behandling tills symtomen börjar avta. Det tar oftast flera veckor.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Hur agerar man för att inte dras in i nära anhörig

Familjemedlemmar kan uppleva en stor hopplöshet när någon i familjen drabbas av depression. De vet inte hur de ska hjälpa till. Du bör lära dig så mycket som möjligt om själva sjukdomen, dess orsaker och behandling. Det är viktigt att du hjälper personen som lider av depression att få professionell hjälp.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Vad gör jag om en nära anhörig med depression får

Ignorera inte kommentarer om självmord! Om det är riktigt allvarligt ? tala med den deprimerades terapeut. Om man väntar alltför länge, kan det bli värre och svårare att göra något åt självmordstankarna. Tunga obehandlade depressioner ökar även risken för självmord med ca 15 %.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Måste människor med depression läggas in på sjukhu

Merparten av de som lider av depression kan behandlas utan att behöva läggas in. Det kan vara aktuellt att lägga in patienter med mycket svår depression, men det är inte så vanligt.
Källa. www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Vad är elchocksterapi?

ECT står för Electro Convulsive Therapy. Det är fortfarande en av de mest effektiva behandlingarna mot depression. Den används dock oftast bara när människor utvecklat svår depression. Behandlingen innebär att man framkallar krampanfall i hjärnan medan patienten är nersövd. Hjärnan stimuleras med elchocker från elektroder placerade på skalpen. Mellan 80 ? 90 % blir mycket bättre med ECT?behandling. Det är nödvändigt med upprepade behandlingar för att uppnå önskat resultat. Minnesförlust och kognitiva problem är vanliga, men kortvariga bieffekter av ECT.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Hur fungerar ljusterapi?

Ljusterapi eller ljusbehandling får man genom en speciell sorts lampor eller skärmar. Det innebär inte att du behöver stirra in i ljuskällan hela tiden, utan du kan sitta och läsa, tala i telefon eller titta på tv samtidigt. Det enda som krävs är att du sitter tillräckligt nära ljuset och har ansiktet riktat mot ljuskällan. En del personer behöver inte mer än 40 minuter om dagen, medan andra kan behöva flera timmar. Ljusterapi är den lämpligaste terapin för dig som lider av SAD (årstidsbunden depression), inte att förväxla med SAD (social ångest), men för en del räcker det inte med ljusterapi och då kan psykoterapi eller medicinering var bra komplement. Ljusbehandling kan du få på de flesta sjukhus i Sverige. Det finns också ljusbehandlingsskärmar som du kan använda hemma.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Depression hos ungdomar


Ungefär 4 av 100 tonåringar blir seriöst deprimerade varje år. De flesta känner sig ledsna och irriterade emellanåt. Men om du är ledsen nästan hela tiden, och det ger dig problem med:
Dina studier eller jobb.
Dina relationer med partner, familj eller vänner.
Alkohol, droger eller sex.
Försöker att kontrollera ditt beteende på andra sätt, när det faktiskt handlar om depression.
Får du bara klart för dig att det handlar om depression, finns det alla möjligheter att bi botad och att du snart känner dig bättre.
Källa: www.comunicera.se

Tillbaka till frågorna

Hur påverkas man av depression?


Låt oss först konstatera att egentlig depression är en behandlingsbar sjukdom. Depression orsakar förändringar i tänkandet, känslorna, beteendet och det fysiska väl måendet.
Enligt DSM (IV) definieras en depressiv period av att man har symtom som att man känner sig ledsen, tom, har brist på intresse, känslor av värdelöshet, skuld och oförmåga att tänka.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Tänkandet

Många som drabbas av depression tycker att det är svårt att koncentrera sig och att fatta beslut. En del deprimerade får sämre korttidsminne och glömmer saker hela tiden. Negativa tankar är utmärkande för depression.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Känslorna

Många kan känna sig ledsna utan anledning. Andra tycker inte sådant som varit roligt tidigare är kul längre. Man saknar motivation och blir mer apatisk (oengagerad) och trött. Vissa blir irriterade och andra får ett häftigt temperament. Det är inte ovanligt att olika former av depression leder till känslor av hjälplöshet, hopplöshet och värdelöshet.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Beteendet

Man kan börja bete sig mer apatiskt. Vissa känner sig inte trygga i närheten av andra och får svårt med det sociala livet. Socialt tillbakadragande är vanligt. Vissa har till och med svårt att ta sig upp ur sängen. Sexlusten kan försvinna.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Det fysiska väl måendet

Några får sömnsvårigheter. Antingen kan de inte somna in eller så sover de inte tillräckligt djupt. De kan ligga vakna i timmar eller vara vakna många gånger under nattens gång och stirra i taket. Andra sover väldigt mycket, större delen av dagen, men känner sig ändå trötta. Många tappar aptiten och klagar över smärtor.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Egentlig (unipolär) depression

Man skiljer på två olika former av depressioner. Den första kallas egentlig (unipolär) depression för att den endast innefattar depressionen i sig. Den andra kallas manisk depression - även kallad bipolär depression - för att den innefattar ett bredare spektrum av känslor. Den unipolära depressionen är den vanligaste.

- Du känner dig ledsen, orolig och tom inombords större delen av dagen - nästan varje dag. Notera att barn och ungdomar kan vara mer irriterade.

- Märkbart mindre intresserad av allt eller nästan allt och nästan varje dag. Oförmåga att njuta av tillvaron. Vill inte delta i aktiviteter som man brukade. Det gäller även sex.

- Märkbar viktförändring (5 % förändring på en månad). Ökad eller minskad aptit nästan varje dag. (Hos växande barn kan det visa sig som utebliven viktökning).

- Sover antingen för mycket eller för lite nästan varje natt. Vaknar mitt i natten eller alltför tidigt.

- Hets eller slöhet nästan varje dag. (Synligt för andra, inte bara en känsla av rastlöshet eller av att vara slö).

- Utmattning eller energiförlust nästan varje dag.

- Känslor av att vara värdelös. Överdrivna eller olämpliga skuldkänslor (som kan vara fantasier). Känslor av hjälplöshet och hopplöshet nästan varje dag.

- Minskad förmåga att tänka eller koncentrera sig. Svårt att ta beslut nästan varje dag.

- Pessimistisk grundsyn.

- Återkommande fysiska symtom som inte svarar på behandling.

- Ont i leder och axlar. Spänd i rygg och nacke.

- Återkommande tankar på döden och självmordsförsök.


Om du har upplevt mer än 5 av ovanstående symtom under en tvåveckorsperiod och minst ett av dem är något av de två första, antingen ledsamhet eller minskat intresse - eller gjort ett självmordsförsök - ta omedelbart kontakt med en läkare eller kvalificerad terapeut! Detta besök syftar till att diskutera dina symtom. Därefter kan din läkare eller terapeut avgöra om dina symtom har fysiska orsaker eller om du kanske ska prata med en terapeut.

Tänk på att detta inte gäller symtom som uppenbart beror på vanliga sjukdomar, känslomässigt osammanhängande föreställningar eller hallucinationer. Ej heller på grund av direkta psykologiska effekter av droger eller mediciner. Det ska inte gå att förklara symtomen med förlust av nära eller kära - exempelvis dödsfall. Endast om de varar längre än två månader kan man diagnostisera det som depression.

Om symtomen orsakar markanta problem eller svårigheter i arbetslivet, det sociala livet eller andra viktiga områden, bör man ändå söka hjälp.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Manisk (bipolär) depression

Den maniska depressionen kännetecknas av extrema förändringar i humöret, tankarna och beteendet. Den kallas bipolär för att personen svänger fram och tillbaka mellan maniskhet och depression. Svängningarna kan variera från några timmar till dagar, månader eller i värsta fall år. Manisk depression går att behandla precis som egentlig (unipolär) depression.

Familjen, anhöriga och arbetskamrater påverkas precis som vid egentlig depression. De första symtomen brukar dyka upp i de sena tonåren, även om de ibland undantagsvis kan dyka upp så tidigt som i 7 årsåldern eller så sent som i 40-50 årsåldern.

Manisk depression drabbar män och kvinnor ungefär lika ofta och det finns ingen skillnad vad det gäller ålder, ras, etnisk tillhörighet eller social klass. Det är inte ovanligt att barn som växer upp i familjer med depression drabbas lite mer frekvent. Till skillnad från egentlig depression upplever en person med manisk (bipolär) depression såväl höga stunder som låga. De höga perioderna kännetecknas av mani och hög energi, nästan på gränsen till eufori, medan de låga stunderna påminner om egentlig (unipolär) depression.

Många av de som har manisk (bipolär) depression uppger att de har mer av depressioner under vintern och symtom av mani under våren och sommaren.


Manisk period

En klart märkbar period av onormal och ihållande upprymdhet, öppet eller irriterat humör, som varar i minst en vecka. Under denna period finns tre eller fler av följande symtom närvarande:

- Förhöjd självkänsla, storslagenhet

- Minskat sömnbehov (utvilad efter tre timmar)

- Mer pratglad eller behov av att prata

- En ström av idéer och subjektiva tankar att allt bara ?rusar?

- Lättdistraherad

- Ökad målmedvetenhet. Det kan gälla det sociala livet, arbetet, skolan och även det sexuella livet.

- Överdrivet aktiv i skadliga aktiviteter. Det kan röra sig om okontrollerade storköpsrundor, indiskreta sexuella eskapader eller dumdristiga affärsinvesteringar.


Hypomaniska perioder

En klart märkbar period av onormalt och ihållande, öppet eller irriterat humör, som sitter i minst fyra dagar och som inte är vanligt icke-deprimerat beteende.
Under denna period får man samma symtom som under manisk period.
Personen förändras på ett sätt som han/hon aldrig annars skulle. Förändringarna av både humör och beteende upptäcks av andra. Humörförändringen är dock inte tillräckligt allvarlig för att orsaka en märkbar försämring i yrkes, privat eller det sociala livet. Det krävs inte heller någon inläggning på sjukhus. Psykotiska inslag saknas. Symtomen beror inte på direkta psykologiska effekter av droger, mediciner eller annan sjukdom.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Depressioner och ätstörningar

Svår svält som uppstår vid anorexia nervosa, kan många gånger orsaka nedstämdhet och depression till följd av näringsbristen. Det är heller inte ovanligt att en del anorektiker behåller sin depression trots att näringstillståndet förbättras. Detta beror på att de båda sjukdomarna verkar parallellt. Ibland har depressionen kommit först, i andra fall blommar depressionen ut efter att ätstörningen börjat.

Även vid bulimi kan depression utvecklas.

Det finns en speciell typ av depression som kallas atypisk depression. Denna depression kan i sig leda till bulimi, överätning, kronisk trötthet, koncentrationssvårigheter och ökad sömn, medan nedstämdheten i sig inte är så uttalad. Det medför att man själv inte uppfattar sig som deprimerad, utan bara känner sig trött eller ointresserad.

Det finns en del forskare som ser ett samband mellan bulimia nervosa och årstiderna. Klienterna försämras under höst och vinter för att sedan må bättre framåt sommaren när det blir ljusare igen.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Årstidsbunden depression SAD

SAD (Seasonal Affective Disorder) (Årstidsbunden depression) påminner mycket om vanlig depression. Denna depression skall inte förväxlas med social ångest (Social Anxiety Disorder) som också benämns SAD.

Den som först upptäckte sambandet mellan ljus och humörsvängningar var Dr. Rosenthal som fann att han drabbades av starka årstidsbundna mönster i samband med att han flyttade från Sydafrika till New York. Han upptäckte att de korta vinterdagarna påverkade humöret.
Vetenskaps män vid The Archives of General Psychiatry har rapporterat att människor med SAD upplever något som kan upplevas som en biologisk signal ungefär som björnarna när de skall gå i ide.

Tillsammans med ingenjören Herb Kern lade han fram en teori om hur förändringar i humöret kunde hänga ihop med bristen på solljus under den mörka årstiden. Uppskattningar som gjorts i USA talar om att ca 5 % av befolkningen kan diagnostiseras att de lider av SAD och så många som10 % av befolkningen känner av sjukdomen. The National Institute of Mental Health har kunnat konstatera att även blinda personer kan lida av SAD. Forskare har också funnit att sjukdomen är mer vanlig hos kreativa personer vilket kan vara naturligt eftersom kinestetiska personer ofta har utvecklat sin kreativitet. I American Journal of Psychiatry spekulerar professor John McDermott att poeten Emily Dickinson led av SAD eftersom hon var så oändligt mycket mer produktiv på somrarna jämfort med vintrarna.

Man tror att ca en femtedel av Sveriges befolkning lider av vinterdepression.
Vintertrötthet är vanligast förekommande hos kvinnor i åldrarna 20-50 år. Man har kartlagt att bristen på ljus är en viktig utlösande faktor för vinterdepression. De som i stor utsträckning vistas utomhus där det finns snö under långa perioder drabbas mer sällan av vintertrötthet. Snön bidrar till att det blir ljusare under den mörka perioden.

Även om man inte är bosatt där det ofta är snö, är det av stor vikt att gå ut, helst mitt på dagen för att få del av det dagsljus som ändå ges. Det kan räcka att gå en promenad på 15-30 minuter.

Vanliga symtom när man lider av SAD kan vara att man äter för mycket, får koncentrationssvårigheter, blir trött och behöver sova mer. En del patienter som jag (JG) behandlat berättar att de under svåra perioder legat kvar i sängen 11-15 timmar för att bara gå upp och slänga i sig någon snabbmat. Vanligtvis försvagas symtomen på våren och kommer tillbaka på hösten. Detta styrks också av att människor med SAD har svårt att få rätt nivå på serotoninet och reglerar detta genom att äta mat som innehåller mycket kolhydrater.
När ljuset tittar fram på våren blir patienter som lider av SAD piggare och får sin energi tillbaka. En del kan till och med bli lite överaktiva under vår och sommar när ljuset kommit tillbaka. Den lämpligaste terapin för dig som lider av SAD är ljusterapi. Det innebär inte att du behöver stirra in i ljuskällan hela tiden, utan du kan sitta och läsa, tala i telefon eller titta på tv samtidigt. Det enda som krävs är att du sitter tillräckligt nära ljuset och har ansiktet riktat mot ljuskällan. En del personer behöver inte mer än 30 minuter om dagen, medan andra kan behöva längre tid.

Ljusbehandling kan du få på de flesta sjukhus i Sverige. Det finns också ljusbehandlingsskärmar som du kan använda hemma. För en del kanske det inte räcker med ljusterapi och då kan psykoterapi eller medicinering vara bra komplement.

Om du har en ljuslåda bör du vara vaksam på följande

- Se till att din box filtrerar bort UV-strålning.
- Placera ljuskällan så att den kommer ovanifrån, inte underifrån.
- Standard-behandlingen är 10 000 lux i ca 30 minuter
- För att undvika bakslag bör behandlingen ske hela säsongen

I en nyligen publicerad undersökning från Archives of General Psychiatry berättar Dr Terman och hans kollegor att de funnit att den 2.5-4 timmar after the midpoint of sleep, är den optimala för att ändra den biologiska klockan.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

När är det normalt att vara deprimerad?

Ibland hör man människor som spontant säger: "Jag är så deprimerad" så fort de haft en jobbig arbetsdag eller har bråkat med en vän. Sådana känslor går över inom en kort tid. Vid tillfällen som dessa är vi inte riktigt deprimerade.

Var går gränsen för att känna sig låg och något ledsen till att det kan räknas som en depression? Låt oss först konstatera att det bara finns några grundkänslor - precis som det finns vissa grundfärger. De som oftast nämns i sammanhanget är fruktan, sorg, vrede, glädje och spänning, men under ytan finns det hundratals mer subtila nyanser. Hit räknas skuld, leda, nervositet eller missmod m.fl. De nyanserna är i själva verket olika kombinationer av våra grundkänslor eller reaktioner på någon av dem. Olika människor har olika register när det gäller känslor. Det finns oräkneliga orsaker som gör att man kan känna sig naturligt deprimerad. Det kan vara en helt normal reaktion utifrån en stark händelse, t.ex. dödsfall inom familjen, arbetslöshet, en svår sjukdom eller någon annan hotande situation. Vid sådana tillfällen kan depression komma att bli en kort erfarenhet, som är en helt normal reaktion på händelsen.

Om din depression hänger kvar i mer än två veckor och du märker att du får svårt att fungera och den tar över ditt liv, kan det vara värt att ta kontakt med en läkare. Genom att prata med en läkare kan du få en objektiv bild över situationen och se om depressionen är övergående eller om du behöver behandling. Med professionell hjälp kan de flesta människor återvända till sina normala aktiviteter. Hur snabbt det går är högst individuellt.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Vem blir deprimerad?

Alla kan drabbas! Du är i gott sällskap tillsammans med t.ex. Winston Churchill, Robin Williams, Abraham Lincoln, den norske statsministern Kjell Magne Bondevik, listan har inget slut. Människor i alla åldrar, alla raser, etniska grupper eller sociala klasser kan bli deprimerade. Det spelar ingen roll om man är stark och har stora framgångar, är kändis eller en vanlig människa. Depressioner kan drabba vilken grupp som helst i samhället. Det är dock vanligare i åldrarna 20-60 år.

Depression är den absolut vanligaste sjukdomen i USA och i västvärlden. Tyvärr ökar siffran hela tiden. Åldersgruppen 25-44 år är den största riskgruppen. Inom den gruppen finner vi också en markant ökning av depressioner.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Riskfaktorer depression

En del människor är mer mottagliga för depression än andra. Det kan därför vara på sin plats att ta upp det vi kallar för riskfaktorer.

De stora riskgrupperna är

Människor som:

- Är utsatta för kroniska och/eller försvagande tillstånd.

- Lever ensamma - speciellt de som ofrivilligt blivit ensamma.

- Har en pessimistiskt livssyn.

- Missbrukar droger och/eller alkohol.

Vanligtvis anses vissa människor vara predestinerade att få en depression, men det är inte alltid som denna predestination "blommar ut". Ofta är det så att depressionen utlöses av andra faktorer som t ex skilsmässa, stress, arbete eller sjukdom.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Riskfaktorer för egentlig (unipolär) depression

Man vet inte säkert varför kvinnor utvecklar egentlig (unipolär) depression oftare än män. Det finns dock vissa faktorer som påverkar:


Relationer

Kvinnor som är olyckligt gifta, skilda eller separerade löper större risk att utveckla egentlig (unipolär) depression. Den risken är väsentligt lägre för lyckligt gifta kvinnor.


Ålder

Ofta dyker den första depressionen upp i åldern 25-44 år, men de mest sårbara personerna finner man bland de som är över 65 år.


Tidigare depressioner

Om man har haft en egentlig (unipolär) depression tidigare, är risken stor att man utvecklar en igen. Det gäller ungefär hälften av de som haft en depression tidigare.


Arv

Om det förekommit en depression i släkten, är risken större för andra släktingar. Detta gäller även de som har en manisk (bipolär) depression. Då ökar också risken för att man utvecklar en egentlig (unipolär) depression.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Riskfaktorer för manisk (bipolär) depression

Manisk (bipolär) depression är ungefär lika vanlig bland kvinnor och män. Den skiljer sig således från egentlig (unipolär) depression. Forskarna tror att en av anledningarna kan vara att den maniska är lite lättare att upptäcka. Det finns en del faktorer som påverkar sannolikheten för att utveckla en manisk depression:

Arv

De som har en manisk depression i släkten, löper större risk att utveckla en själva. Personer med föräldrar, syskon eller barn som har manisk depression löper 8 -18 gånger större risk. Även risken för egentlig (unipolär) depression blir större.

Tidigare depressioner

Om du har haft mani tidigare, ökar risken att du skall utveckla det igen.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Kvinnor och depression

Ungefär 20 % av alla kvinnor och 12 % av alla män beräknas få en allvarlig depression under sitt liv. Det finns flera olika teorier om varför kvinnor är mer mottagliga än män. Kvinnor har lättare för att söka hjälp än män. De har också lättare för att acceptera att de har emotionella symtom som kan liknas vid en depression. Det är också lättare för dem att erkänna känslor av värdelöshet och hopplöshet. Många kvinnor är också mer stressade än män. I det västerländska samhället har många kvinnor tvingats till motstridiga roller, där tiden inte riktigt räcker till. De kan ha stort ansvar för hemmet och samtidigt göra karriär. De är också mer känsliga för depression genom frekventa förändringar i hormonnivåer. Tiden efter befruktning eller efter att de har fått barn påverkar också hormonbalansen. Många kvinnor utvecklar en depressiv sjukdom strax efter sådana händelser. En del andra forskare och läkare har föreslagit att kvinnors tendens att älta problem kan vara orsaken till att fler kvinnor blir deprimerade. (Nolen-Hoeksema, Grayson & Larsson 1999) Forskarna är dock inte helt eniga. En del forskare hävdar att män drabbas av depression lika ofta som kvinnor, men att det tar sig andra uttryck, t ex som ökat brukande av alkohol, droger eller ilska. (Real 1997)
Många män vill inte erkänna för sig själva att de har emotionella symtom som kan påminna om depression. De förtränger gärna dessa känslor. En del forskare tror att de ofta har ett alkohol och drogrelaterat problem, när det i själva verket handlar om depression.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna

Depression och graviditet "Baby Blues"

Nu visar den senaste forskningen, publicerad i Psychology Today dec 2002, att så många som upp till 80 % kan uppleva en mild depression under året efter födseln. Om denna depression får fäste kan den i allvarligare fall leda fram till en psykos. En kvinna av tusen upplever posttraumatisk psykos, som innebär en uppenbar risk för att hon kan skada både sig själv och sitt barn. Om baby bluesen håller i sig mer en två veckor kan det vara så att mamman lider av PPD (postpartum depression). Ungefär 12-15 % av gravida kvinnor kan utveckla en depression inom tre månader efter att de fött sitt barn. Det är tre gånger så stor risk att den kvinna som upplevt en depression under sin första graviditet också ska utveckla en vid senare graviditeter. Samtidigt är det också så att en kvinna som har upplevt en posttraumatisk depression har 70 % risk att återfå denna depression.

Det finns många olika orsaker till att Baby bluesen utvecklas. Barnets upprepade skrik och det kontinuerliga ammandet kan upplevas som överväldigande för vilken kvinna som helst.
Stress i alla former, inte minst stressen av att ta hand om en annan individ, hjälper naturligtvis till att skapa fäste för depressionen. Det finns också sociologiska faktorer där förväntningar av den lyckliga modern med barnet utmanas av andra känslor som skuld, förvirring och känslor av otillräcklighet. En annan viktig faktor kan vara bristen på stödjande sociala relationer. Kvinnor med dåligt självförtroende kan vara mindre benägna att söka hjälp. Medan kvinnor med bra självförtroende inte tvekar att söka hjälp om situationen blir för svår.

Är situationen allvarlig kan medicin vara att föredra.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna