Vad är Borderline?
Relationer med andra är intensiva, men stormiga och ostabila med markanta skiftningar av känslor och svårigheter i att vidmakthålla intima nära kontakter. Dessa personer kan ibland manipulera andra och har ofta svårt att lita på människor. Där finns också emotionell instabilitet med markanta och frekventa skiftningar från att känna ensamhet, tomhet, depression till irritation och ångest. De kan vara oförutsägbara och impulsiva i sitt beteende- vilket kan inkludera överdrivet handlande, promiskusitet, spelande, droger eller alkohol. Olika slags medberoende, snatteri, hetsätning eller fysiskt självskadebeteende som självmords tendenser förekommer också. Personen kan visa opassande och intensiv ilska eller vrede med ?temper tantrums?, konstant grubblande och ilska, känslor av deprivation och kontrollförlust av rädsla över att inte ha kontroll av sina arga känslor. Där finns också identitetsstörningar med förvirring och osäkerhet om självidentitet, sexualitet, mål i livet, värderingar, yrkesval och vänskap. Det finns också en djuprotad känsla av att vara spräckt, bristfällig, skadad eller dålig på något sätt, med tendenser att bli extrem i sitt tänkande, känslor eller beteende. Under extrem stress eller i svåra fall så kan det finnas korta psykotiska episoder med kontrollförlust av kontakt med verkligheten eller uppvisa bisarrt beteende eller symptom. Även i mindre svåra situationer så är det ofta betydande spänningar av relationer och prestationer. Depression som ackompanjerar denna störning kan leda till mycket lidande och kan resultera i svåra självmordsförsök.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna
Behandling
Behandling inkluderar psykoterapi, vilket tillåter patienten att prata om både nuvarande svårigheter och tidigare upplevelser i närvaro av en empatisk, accepterande och icke dömande terapeut. Terapin måste vara strukturerad, konsekvent och regelbunden. Patienten blir uppmuntrad att tala om hans eller hennes känslor istället för att förneka dem. Ibland kan mediciner så som antidepressiva, lithium karbonat eller antipsykotiska mediciner vara hjälpfulla för att bibehålla patienten under vissa delar av behandlingen. Behandling av alkohol eller drogmissbruk är oftast nödvändigt om terapin ska kunna fortsätta. Korta sjukhusvistelser kan ibland vara tvunget under akuta stressfulla episoder eller om självmordsrisk föreligger. Sjukhusvistelsen kan ge en temporär lättnad av extern stress. Utökad patientbehandling kan inkludera ökad självmedvetenhet med större impulskontroll och ökad självmedvetenhet med större impulskontroll och ökad stabilitet i relationer. Ett positivt resultat bör vara i ens ökade tolerans av ångest. Terapin bör hjälpa att lindra psykotiska eller humörmässiga störningar och generellt integrera hela personligheten. Med denna ökade medvetenhet och kapaciteten för självobservation och introspektion, finns det hopp för patienten att kunna ändra rigida mönster som tragiskt hänt tidigare i livet och förhindra mönstret från att upprepa sig i nästa generationscykel.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna
Etiologi
Borderline är en ganska vanlig störning, man uppskattar att 10 % kan ha inslag av befolkningen lider av det. Frekvensen av kvinnor är två till tre gånger högre än hos män. Detta kan vara relaterat till genetiska eller hormonella influenser. Ett samband mellan denna störning och svåra fall av premenstruella spänningar har förekommit. Den ökade frekvensen av borderline störningar bland kvinnor kan också vara en konsekvens av stora incidenter med incestuösa upplevelser under barndomen. Detta tros förekomma 10 gånger oftare bland kvinnor än män - så mycket som en av fyra kvinnor tros ha varit utsatta. Denna kroniska eller periodiska offer situation och brutalitet kan senare resultera i oreparerbara relationer och misstro för män och överdriven upptagenhet med sexualitet, sexuell promiskuositet, hämningar, djuprotad depression och svårt skadad självbild. Det kan vara en medfödd predestination till denna störning hos vissa människor. På grund av detta kan följande misslyckas i utvecklingen av relationen mellan mamma och nyfödd speciellt under separation och identitets -formningsfasen av barndomen.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna
Om du har barn ihop med en som har Borderline
Om en person som lider av BPD är våldsbenägen och det finns barn i närheten; se till att ta dem ur situationen om det är möjligt. Om personen är våldsbenägen mot dina barn lämna vederbörande omedelbart. Var en trygg oas för dina barn. Genomför det du sagt. Berätta för dina barn att ingen har rätt att kränka dem på något sätt. Försök hjälpa dem förstå att mamma eller pappas beteende inte har med dem att göra. Säg det till dem varje gång dem upplevt en kränkning. Bli involverad i ditt barns liv, inget är mer viktigare. Ha roligt med dem och ge dem goda minnen. Lyssna på dem. Respektera deras känslor. Bemöt dem seriöst. Tro på dem. Hitta inte på ursäkter för kränkningar, säg inte till dig själv att de kommer klara sig fint, ?de har bara lärt sig en läxa tidigt i livet.? Ursäkta inte en borderline som kränker andra pga. sin sjukdom. Ge inte upp bara för att du tycker det är obehagligt att ta tag i problemet. Slåss för dina barn om du måste för att skydda dem. Fråga dig själv hur du skulle reagera om en främmande person gjorde likadant mot dina barn- ibland kan de ge en mer rättvis bild av situationen.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna
Hur kan jag få en Borderline patient att söka hjäl
Tänk på något som är väldigt svårt för dig att göra. Gå ner 25 kilo. Ändra karriär. Övervinna dåligt självförtroende. Tänk på hur jobbigt detta hade varit för dig att göra, även om det var något du ville väldigt mycket. Nu; föreställ dig att du inte vill dessa saker. Vad är chansen till att du skulle tappa vikten, få ett nytt jobb eller köpa en bok om självförtroende? Ganska låg. Att bli frisk från BPD är svårt. För patienten innebär det att möta barndomens hemska misshandel eller djupt rotade känslor av skam. Människor med BPD känner sig stigmatiserade. Den enda vägen ur är att vilja det väldigt mycket. Du kan inte tvinga någon, personen måste vilja det själv.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna
Vad kan jag göra för att jag själv ska må bättre?
Ta inte det, som en som lider av BPD säger, personligt. Ilska, skrik, verbal kränkning, självstympning, skuld, kritik och alla andra saker som gör livet svårt handlar inte om dig alls. Det är en del av BPD. Gör något för dig själv och din kropp, ha roligt. Ta en promenad. Om du missbrukar alkohol eller droger sluta med det. Lär dig allt om BPD.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna
Min terapeut verkar inte veta mycket om Borderline
Tyvärr är din terapeut ganska vanlig. Det beror på två saker, dels att klinter med BPD tyvärr inte ofta söker terapi, därför finns begränsad erfarenhet på området och det finns ont om människor med lång och gedigen erfarenhet av BPD. Om du läst all info här så vet du mer om BPD än många terapeuter. Din terapeut kanske misstänker BPD, men har inte sagt det än. Anledningen till det är komplex. Just nu, lita på din insikt om din terapeut inte verkar hjälpa dig, lyssna till dina känslor. Lär dig allt om BPD och intervjua potentiella terapeuter.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna
Hur vanligt är BPD?
Mer än sex miljoner i t.ex USA lider av borderline och dem i sin tur påverkar upptill 30 miljoner människor. Det finns inte tillräckligt med statistik över hur många som lider av BPS i Sverige.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna
Vad betyder BPD?
The Stone staten New Yorks psykiatriska institut gjorde en utgångsstudie av 206 BPS klienter som var inlagda 3 månader eller mer, mellan 1963 och 1976. Studien visade: Två tredjedelar av patientgruppen som nu är i 30-40 årsåldern var uppskattad som bra eller återställda på Den Globala Bedömningsskalan - ett verktyg som används av kliniker. I denna och andra studier; bra utgångar var relaterade till följande: "omtycknad, öppenhet, talang och attraktivitet, hög IQ och maniska drag" (Vi kom inte på detta utan rapporterade bara det). Dåliga utgångar var relaterade till följande:"mer (på BPD skalan) ilska och humör svägningar, pågående missbruk, sociopati (medfödd tarvlighet), historia av föräldrar som psykiskt misshandlat och utnyttjat. " BPD patienter kan bli bättre, men det tar tid. Varje enskild patient som jag har samtalat med hade dessa saker gemensamt: Hjälpfull, men inte 100% prevalent - Betydande andra som var stöttande och vårdande och genomdrev gränser och gjorde det klart vilket beteende dem inte tolererade. Ofta försåg detta patienten med motivationen till att bli bättre. Detta är inte en formell studie. Detta är bara en anekdot upplevelse.
Källa: www.comunicera.se
Tillbaka till frågorna